En holländsk forskargrupp har på syntetisk väg lyckats framställa kött och nyligen serverades världens första ”provrörsburgare”, på en exklusiv restaurang i London. Även om det väntas ta decennier innan syntetiskt kött kommer allmänheten till del, hävdar många att detta är början på något stort som undanröjer alla etiska komplikationer med köttätande eftersom det inte involverar något faktiskt dödande.
Även om det finns positiva aspekter med syntetisk framställning av köttråvaror, gör man saker och ting väl lätta för sig genom påståendet att provrörskött undanröjer alla etiska dilemman som har med våra matvanor att göra.
Frågan om köttkonsumtionen och dess konsekvenser har sedan lång tid engagerat svenska stjärnkockar. Tevebekante Niklas Ekstedt har i tidigare debattinlägg beskrivit det syntetiska köttet som motbjudande, eftersom det i grunden är onaturligt och består av tillsatser. Istället menar han att frågan måste betraktas utifrån ett större perspektiv där det huvudsakliga dilemmat inte är att människor äter kött, utan att de äter för mycket. Överkonsumtionen tär såväl på människan som naturens hälsotillstånd och om gemene man varierade sin kost mer, skulle behovet av syntetiskt kött inte existera.
Om det är vår ohämmade konsumtion som är problemet, blir förstås frågan om varför vi äter mer kött utan några djupare moraliska reflexioner särskilt intressant.
En populär förklaring är att människan i det moderna samhället har slitits från naturen. Det vill säga att människan genom det urbana livet gjort sig främmande för naturliga ting som livet, döden och inte minst maten vi äter. På så vis skulle man kunna argumentera för att den ökade köttkonsumtionen beror på vårt tilltagande främlingskap för naturen. Vägen från djuret på gården till biffen på tallriken är för de flesta okänd. Det vill säga att vi saknar såväl en relation till, som kunskap om djuren vi äter, vilket gör det lätt att sluka i sig ohämmade mängder kött utan invändningar.
Om det är främlingskapet som är orsaken till det överdrivna köttätandet, kommer de syntetiska provrörsburgarna knappast kunna lätta några svenska sinnen. Tvärtom lär avstånden mellan konsument och råvara öka ytterligare när maten blir en fråga för forskarna snarare än lantbrukarna.
Därmed gör den som eftersträvar ett mer naturligt och etiskt riktigt förhållande till sina matvanor klokare i att öka sin kunskap om vägen från ”hjord till bord”, än att invänta nya provrörsmirakel.