Den första reguljära färjeförbindelsen mellan Västervik och Visby såg sitt ljus så tidigt som 1829. Det var hjulångaren S/S Ellida som på nio timmar förband gotlänningarna med fastlandet och sedan dess har farleden trafikerats mer eller mindre kontinuerligt till och med 1988, då den reguljära trafiken från Västervik kom att upphöra.
Därför var det många som misströstade när det i våras stod klart att Västervik inte var aktuellt som alternativ för den reguljära året runt-trafiken till Visby. Inte minst kommunalrådet Harald Hjalmarsson (M) som delvis gjort projektet till sitt eget.
Dock finns möjlighet att upprätta sommartrafik till Visby från Västervik, något som fångat den gotländske entreprenören Pigge Werkelins intresse. Genom sitt bolag Gotlandsbåten AB vill han skapa ett ”rederiernas Norwegian”, det vill säga ett lågprisrederi som kan konkurrera med färjetrafikens ”drakar”, vilket i det här fallet torde innebära Gotlandsbolaget som trafikerar linjerna från Nynäshamn och Oskarshamn. Därför söker man nu lokala investerare och dessa samlades under förgående vecka vid Gränsö slott för ett ”inspirationsmöte”.
Även om Werkelins initiativ är välkommet som en privat utmanare till den traditionella färjetrafiken som kan ge många mervärden till kommunen, bör man ändå vara på det klara med att färjetrafiken i sig inte är särskilt lukrativ. Enligt tidningen Affärsvärlden är vinsterna för Gotlandsbolaget förhållandevis små. Hela 38 procent av bolagets intäkter kommer från staten och inget av landets storrederier har konkurrerat om Gotlandstrafiken sedan 1980-talet, något man förklarar med dess bristfälliga lönsamhet. Det innebär att den som investerar i färjetrafiken knappast har några garantier för ekonomisk framgång och andra intäkter såsom ökad turism bygger än så länge på spekulationer.
Om Gotlandsbåten AB är en god investering är förstås upp till dess ägare och finansiärer att avgöra. Dock blir frågan av allmänt intresse eftersom det är långt ifrån säkert att det inte innebär några kostnader för kommunen. Även om hamnchefen försäkrar att det enda hamnen saknar för sommartrafik är glasskiosker, planerades den eventuella färjeterminalen för året runt-trafik kosta cirka 200 miljoner kronor. Därför känns det otroligt att sommartrafiken skulle kosta så gott som ingenting. Dessutom är hamnens framtida utformning beroende av den fartygsmodell Gotlandsbåten AB kommer bruka, en fråga som ännu inte är utredd.
Än så länge saknas alltså kunskap om de faktiska kostnaderna, samtidigt som det inte är okomplicerat att kommunen tvingas anpassa sin hamn efter ett enskilt företags begäran snarare än det motsatta.
Dessa frågor måste utredas innan kommuninvånarna helt och fullt kan välkomna sommartrafiken mellan Visby och Västervik.