Ledare: Förneka inte kristendomens särställning

Jan Björklund (FP) vill inte ersätta religionsundervisning med kristendomskunskap. Hans och regeringens förslag går heller inte ut på att införa morgonbön, psalmpluggning eller obligatoriska kyrkliga avslutningar för alla Sveriges elever.

Västervik2010-10-12 00:00
Ola Mårtensson
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
Men så har det låtit mellan raderna när Björklund presenterat att regeringen inte kommer att göra de förändringar av religionsundervisningen som Skolverket önskat. Skolverket ville likställa de fem världsreligionerna i religionsämnets kursplan. Björklund och regeringen vill hålla kvar kristendomens särställning i undervisningen. Genom att inta denna ståndpunkt förhåller sig Björklund till verkligheten på ett betydligt mer konkret, verklighetsnära och sakligt sätt än hans kritiker.Det finns sådana som kritiserar Björklund och regeringen för att vilja detaljreglera allt för mycket, däribland Liberala ungdomsförbundets ordförande Adam Cwejman. Den kritiken är förvisso ärlig och nyttig utifrån ett övergripande perspektiv - politiken är ofta allt för klåfingrig. Men vad Björklund har att ta hänsyn till är bristande likvärdighet, usla skolresultat och dålig måluppfyllelse bland svenska elever. Och detta är delvis en produkt av allt för lösa tyglar.De andra kritikerna hittar vi bland dem som helt uppenbart önskar ett Sverige utan band till det förflutna och som inte ser vikten och betydelsen av dessa band. Kritiker finns att hitta i Björklunds eget parti, som ordföranden i Liberal Mångfald, Mikael Trolin, som i Expressen menade att förslaget är en flirt med främlingsrädda. Inte sällan återfinns också dessa kritiker inom den politiska vänstern som gärna är med och välter traditioner och allmänt accepterade värden över ända. Vänsterledaren Lars Ohly är föga förvånande en av kritikerna och han tycker att förslaget rimmar illa med dagens sekulära samhälle och att ramadan ska få samma uppmärksamhet i skolan som julfirandet.I vilket Sverige lever Ohly - ett Sverige utan historia och traditioner? Oavsett vilka trossamfund eller religioner vi är med i och bekänner oss till i vårt land och i vår världsdel, intar kristendomen en central del i den historiska och nutida kontexten.Svenska kyrkan är skild från staten - det betyder att den särställning denna organisation hade fram till år 2000 är borta. Med vissa undantag bör organisationen betraktas som vilket annat trossamfund som helst. Något som denna organisationsförändring däremot inte förändrar är kristendomens särställning i det svenska samhället. Kristendomen är en del av vår vardag och en betydande del av den svenska kulturen, traditionen och historien. Och inte bara här, även i vår nära omvärld - både i och utanför EU - är kristendomen högst påtagligt närvarande.Det är självklart viktigt att religionsundervisningen ska innehålla mer än kristendom. Men att försöka påskina något annat än att kristendomen har en särställning i Sverige, är att fly verkligheten och in i den allt annat än ljuva drömmen om ett samhälle utan band mellan historien, traditionerna och framtiden.