Den som äger ett hus har ett ansvar att hålla det i vårdat skick. Byggnadsnämnden kan höra av sig till slarviga ägare och i värsta fall kan hot om vite bli aktuellt när någon inte sköter sig. Det förutsätter dock att ägaren går att få tag på. Annars går det inte att göra någonting och husen fortsätter att förfalla.
De övergivna miljöerna innefattar allt från rena ödehus mitt i städerna och fallfärdiga ladugårdar till övervuxna tomter. Utöver de rent estetiska aspekterna skapar dessa miljöer säkerhetsproblem, de är ofta populära men farliga lekplatser för ortens unga. Dessutom skapar de en betydande osäkerhet. Inte sällan används dessa insynsskyddade miljöer för ljusskygg verksamhet och ibland för rena övergrepp.
Nu har dock regeringen gett Boverket i uppdrag att utreda hur problemet kan minskas. Lars Brask är jurist på Boverket och den som ska genomföra utredningen. Han säger till Land Lantbruk att alla kommuner han har talat med tycker att processen är för omständlig. Ett problem i sammanhanget är att kommunerna alltför sällan håller sig med kommunjurister. Brask pekar själv på att det kräver förvaltningsrättslig kunskap, något som kommuner bör ha, men för alldeles för ofta underlåter.
Dock finns det brister i lagstiftningen som ingen kommunjurist kan rå på. Saknas adress till en ägare stannar det där. Äganderätten har en stark ställning i Sverige. Det är i grunden något gott och äganderätten behöver värnas, men det kan få oönskade konsekvenser när den enes passivitet ger upphov till problem som inkräktar på andra ägares rättigheter. Ingen ska behöva bo bredvid en förfallen skräphög.
Brask säger att utredningen ska gå i riktning mot att täppa till den lucka i lagstiftningen som finns i dag. Det är en diger uppgift att komma fram till ett väl avvägt förslag. Dagens regler finns av en anledning. Även om problemet med ägarlösa fastigheter behöver lösas få det heller inte gå för långt. Någon som exempelvis beger sig iväg på en årslång jordenruntresa ska inte behöva mötas av en tom tomt eller ett exproprierat hus vid hemkomsten.
Lösningen kommer att kräva robusta säkerhetsventiler, men givet att så blir fallet kan utredningen, som ska vara klar redan i slutet av september, föra mycket gott med sig. I takt med att urbaniseringen fortsätter att drivas på från politiskt håll lär problemet med de övergivna husen knappast minska. Huspriserna är redan låga på många håll och så länge man gör sig oanträffbar tar man i nuläget ingen stor ekonomisk risk.
Det är glädjande att regeringen har tagit sig an denna fråga som negligerades av alliansregeringen. KD:s riksdagsledamot Mikael Oscarsson är den som främst har drivit frågan och han uppvaktade den förra regeringen utan resultat. Förhoppningsvis gör den nuvarande regeringen bättre ifrån sig.