Är det någon som bemästrar tjatets ädla konst, så är det flygplatschefen Björn Blomstrand. Ända sedan 1985 har han nämligen efterfrågat en förlängning av landningsbanan på flygplatsen i Mommehål.
Det finns goda argument för en längre landningsbana. För tillfället är det mestadels sportflyg som kan tillgodogöra sig den förhållandevis korta landstingbanan. Det är synd, eftersom många företag har efterfrågat möjligheten för taxiflyg, eller rent ut av mindre passagerarflyg. På så vis skulle man kunna skeppa kunder, kollegor och företagsledningar direkt till kommunen, istället för att låta dem landa i Norrköping. Dessutom öppnar det upp möjligheterna för ambulansflyg.
Därför blev många lika glada som överraskade när det stod klart att kommunstyrelsen redan på måndag tar ställning till ett förslag från samhällsbyggnadsenheten som kan bli avgörande för flygplatsens framtid.
Det hela gäller en förlängning av banan med 400 meter och tillkomsten av banljus. Då blir banan 1 200 meter och kan användas av mindre passagerarplan. Alltså precis den sortens flyg som företagen efterfrågar.
Kommunalrådet Harald Hjalmarsson (M) bedyrar att förlängningen inte har något att göra med den uppmärksammade nedläggningen av flygplatsen i Oskarshamn. Sant är att planerna så att säga legat i ”pipen” sedan 2011. Samtidigt kan man inte förneka att kommunstyrelsens besked kommer synnerligen lägligt.
Det finns många goda investeringar en kommun kan göra, men det finns desto fler sämre. Kostnaden för en förlängning av landningsbanan beräknas bli sex miljoner kronor. Det kan tyckas vara ett högt pris. Men om man betänker att byggkostnaderna för den ökända multihall kommunen en gång tänkte bygga åt Holiday Club uppskattades till 80 miljoner kronor, blir summan inte särskilt svår att försvara.
Infrastruktur är trots allt svaret på de flesta av kommunens långsiktiga utmaningar. Så länge det inte finns någon ljusning i den dystra frågan om tågen, har kommunen inget att förlora på att söka efter alternativ som får världen att komma närmare Västervik. Därför är förlängningen av landningsbanan en, på det hela taget, välkommen – och långsiktig – investering.
Sedan ska man inte heller förringa det symboliska värdet av segerns sötma. Västervik lyckades aldrig snuva Oskarshamn på den permanenta färjetrafiken till Gotland, trots allt som talar emot grannkommunen som en metropol för passagerartrafik. Då kan det vara skönt för kommuninvånarna att påminna sig om att man inom loppet av ett år inte bara rott i hamn en konkurrerande färjeverksamhet, utan också påbörjat processen mot att snuva sin södra granne på flyget.
Så flyg, fina flygplan flyg – till Västervik.