En av de mer frekvent framförda lösningarna är att drastiskt höja lärarlönerna. Ett förslag som är ämnat att höja lärarnas status samt göra yrket mer attraktivt och därmed öka möjligheten att locka framtida talanger att satsa på en lärarkarriär.
I huvudsak är tanken god. Lärare är viktiga och deras status är sannerligen inte vad den en gång var. Det kan heller inte råda någon tvekan om att det i dag inte främst är de mest kvalificerade som söker till lärarutbildningen. Höstterminen 2012 antogs till landets lärarutbildningar inte mindre än 123 personer med resultatet 0,1 på högskoleprovet.
Detta för resonemanget närmare punkten där förslaget att generellt höja lärarlönerna kraftigt brister. Långt ifrån alla lärare är värda höjda löner, än mindre kraftigt höjda sådana. Det finns många bra lärare i Sverige, därom råder det ingen tvekan. Lika säkert är att det finns ett stort antal dåliga lärare. Lika viktiga för ungas intellektuella utveckling som bra lärare är, lika skadliga är de dåliga.
Det ska inte vara så att svenska elever kan lyckas trots deras skolor och lärare. De ska nå sina mål, växa mentalt och intellektuellt tack vare dem. Det finns ingen plats för dåliga lärare. Därtill är det en alltför avgörande yrkesroll.
Lyckligtvis har vi i Sverige väldigt många lärare. Det är svårt att tro om man följer skoldebatten, men lärartätheten var hög redan när Alliansen tog makten 2006 och den har fortsatt att öka under det borgerliga styret. Jämfört med andra OECD-länder har vi väldigt hög lärartäthet – långt över snittet.
Viktigt i sammanhanget är också betydelsen av lärartätheten. I debatten framställs det som närmast avgörande att ha en hög lärartäthet. Forskningen har dock haft väldigt svårt att påvisa detta samband. Somliga studier har inte kunnat identifiera någon effekt alls medan andra har sett en mycket liten, men ändå positiv effekt.
Vad som verkligen har betydelse är däremot lärarnas kvalitet. En bra skola är beroende av tydligt ledarskap och bra undervisning – det vill säga kvalitativa lärare. Exempelvis har den nyzeeländske skolforskaren John Hattie har visat att lärare är likadana i små och stora klasser. En bra lärare är bra även i en större klass och en dålig är dålig även i en mindre.
Detta medför ett kraftfullt handlingsalternativ: minska mängden lärare och satsa pengarna som sparas på de lärare som blir kvar. Sverige lägger redan väldigt mycket pengar på skolan, sett per elev. Att det inte ger resultat beror på att de använts fel. Genom att satsa på färre men bättre lärare kan både kvaliteten på utbildningen samt lärarnas status höjas.
Dessutom kan svenska elever få vad de har rätt till: en god skolgång.