Facken behöver kriskommission

På Dagens Nyheters debattsida skrev på måndagen en tidigare medarbetare till Sture Nord i TCO om problemen LO och TCO har - på grund av deras politiska ställningstagande för och kopplingar till Socialdemokratin. Frågan är i dag angelägnare än på länge.

Västervik2010-09-28 00:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
Vi har just avslutat en valrörelse där facken, främst inom LO, investerat pengar, anställdas arbetstid och organisationernas renommé i den socialdemokratiska kampanjen. Den frågan alla medlemmar i facken bör ställa sig är: vad fick vi för det? Svaret är nog ganska klart: ytterligare fyra år utan inflytande och försämrade möjligheter till att få gehör för medlemmarnas intressen hos den sittande regeringen.Vi har just skådat ett skifte i svensk politik där en borgerlig statsminister blivit omvald. Barn som började skolan för fyra år sedan kommer att ha gått nästan hela grundskolan utan att Socialdemokraterna sitter vid makten i Sverige. Det är omvälvande.Samtidigt har Socialdemokraterna krympt och blivit ett parti i samma storlek som Moderaterna och stöds inte längre av ens var fjärde jobbande person. Det är inte heller längre givet vilket parti som är det statsbärande.I ett sådant ljus är fackens satsning på Socialdemokratin inte lyckosam. Det gör inte bara att man försvårar sin egen möjlighet att påverka den förda politiken, man äventyrar också organisationernas legitimitet. Inte bara utåt utan även i medlemmarnas ögon. Det riskerar att spä på den utveckling som skett över tid, att antalet medlemmar och organisationsgraden stadigt sjunker. För ett fackförbund är det mycket allvarligt därför att det hotar dess existens. Man kan fråga sig vid vilken punkt förbunden blir så små att arbetsgivarna exempelvis inte längre finner det lönt att göra upp om kollektivavtal.De krisande Socialdemokraterna har precis tillsatt en haverikommission för att hitta tillbaka på banan. Kanske borde LO och TCO göra detsamma och fråga sig hur mycket man vinner på samarbetet till vänster. Och kanske också fråga sig hur mycket medlemmarna, som till stor del röstat på andra partier, tycker att de fått ut exempelvis av smädningskampanjerna mot borgerliga politiker. Har det gett mer i plånboken eller ens en känsla av legitimitet och samsyn med facket?Även om facket historiskt investerat mycket i Socialdemokratin så blåser andra vindar i dag. Samhällsklimatet inte lika ensidigt vänstervridet och de flesta litar inte heller blint på att någon organisation längre. Tvärtom ser de flesta med viss skepsis på den typ av kopplingar som finns mellan facken och ett politiskt parti. Känner facken inte av det är risken överhängande att man blir bortblåst. Det vore i grunden illa. Den svenska modellen har byggt på gemensamt ansvarstagande från fack och arbetsgivare. Spelar facken bort sitt förtroendekapital så riskerar balansen på arbetsmarknaden att bli skev. Det vore olyckligt för alla som arbetar.
Läs mer om