Ettårig utbildning är bättre än ingen alls

Många elever som kommer från grundskolan har inte tillräckliga förkunskaper för att gå ett treårigt program på gymnasiet. Det är en grupp ungdomar som löper stor risk att på olika sätt hamna utanför samhället.

Västerviks gymnasium.Arkivbild: Anders Steiner

Västerviks gymnasium.Arkivbild: Anders Steiner

Foto: Anders Steiner

Västervik2012-09-18 00:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Därför har regeringen föreslagit att elever som saknar behörighet, eller som har hoppat av gymnasiet ska kunna få gå en ettårig utbildning.

Lärarnas Riksförbund välkomnar i princip satsningen. Ordförande Metta Fjelkner säger att förslaget är bra eftersom "Det är ett sätt att få studietrötta elever att påbörja en utbildning efter grundskolan".

Förslaget får dock stark kritik från den politiska oppositionen. Treårigt gymnasium åt alla är Socialdemokraternas principiella hållning. Och partiets skolpolitiska talesman Ibrahim Baylan ser förslaget om ettåriga linjer som ett misslyckande, att regeringen ger upp på förhand.

Och nog måste man ge Baylan och andra kritiker rätt i att ettåriga utbildningar inte är en optimal lösning. Det skulle inte heller Jan Björklund eller Lärarnas riksförbund hävda. Alla är egentligen överrens om att en ettårig utbildning är för lite.

Men skälet till att regeringen öppnar för ettåriga utbildningar är att den krassa verkligheten kräver det. Ungdomarna som inte kan eller vill gå gymnasiet finns. Det handlar om mellan tio och femtontusen elever årligen som inte börjar, eller slutför, gymnasium. Det hjälper inte dem att diskutera hur gymnasieskolan skulle se ut i de bästa av världar. Samhället bör erbjuda ett alternativ till arbetslöshet.

Alternativet till en ettårig utbildning är nämligen inte en treårig, utan att eleverna går hemma, eller hänger på stan. Utbildningen kommer endast vara öppen för de som saknar alternativ. Ingen kommer välja mellan treårigt och ettårigt gymnasium.

Frågan om ettåriga utbildningar illustrerar hur politik blir till. Det handlar sällan om att göra det visionärt bästa, oftast handlar det om att välja det minst sämsta.

Sverige är ett land där det finns goda chanser att komma igen. Gymnasieskolan tar ett stort ansvar för att fasa in elever. Därutöver finns naturligtvis komvux, bildningsförbund och folkhögskolor. Det är aldrig försent att läsa vidare.

Men när det gäller de ungdomarna som inte kommer in på gymnasiet handlar det framförallt om att inte släppa dem vind för våg. De måste känna att samhället fortfarande räknar med dem, samtidigt som de inte får skrämmas bort av välmenande men övermäktiga krav. En ettårig utbildning kan då vara ett gott alternativ. Självklart förutsatt att den fylls av meningsfulla kunskaper och erfarenheter.

Läs mer om