Det vill säga att man inte sammanslår partierna men likväl går till val under namnet Alliansen. De motiverar det hela med att Alliansen tar skada av partiegoistiska utspel från de mindre partierna. Dessutom riskerar de att åka ur riksdagen och hänvisar till Kristdemokraterna som vid det senaste valet bars upp av borgliga sympatiröster. De går så långt som att hävda att det vore respektlöst mot väljarna att inte genomföra denna sammanslagning och hänvisar till: "De borgerliga väljare för vilka en omvald regering betyder mer än vad Centerpartiets, Kristdemokraternas eller de två andra partiernas opinionsmätningar gör".
Det är på alla sätt och vis lovvärt att de vill bana vägen för en borgerlig valseger 2014. Däremot skulle bildandet av ett superparti, vilket det faktiskt skulle innebära, vara förödande. Dels för den borgerliga idédebatten. Då skulle det bara finnas en alliansröst i partipolitiken vid nästa valrörelse. Men även för borgerlighetens förmåga att behålla inflytandet över det politiska samtalet. Vill man förändra tonen i samhällsdebatten torde det vara bättre om borgliga partier debatterar mot varandra utifrån en liberal-konservativ värdegrund, snarare än att en borglig röst ställs mot socialdemokrati och missnöjespopulism. Dessutom finns det skäl att fråga sig om det inte är Moderaternas förvaltande av denna allians som delvis banat vägen för de övriga samarbetspartiernas svårigheter. Det är svårt att tro att förslaget inte skulle stärka denna utveckling.
Det är sant att såväl Kristdemokraternas som Centerpartiets kippande efter andan skapar oro inför det kommande valet. Skulle något av de båda partierna falla ut ur riksdagen, är det högst otroligt med ännu en borgerlig regering utan kostsamma samarbeten med antingen Miljöpartiet eller Sverigedemokraterna. Men att gå till val som ett superparti skulle vara att begränsa den politiska mångfalden och formera ett monopol på den politiska marknaden. Då kan man undra hur mycket allians som fortfarande finns kvar i Alliansen. Och hur borgligt ett sådant parti egentligen kan sägas vara.
Abrahamsson och Thelin motiverar sin ambition med en vilja att visa respekt för den borgerliga väljarkåren. Den som inte röstar moderat skulle nog vara benägen att hävda motsatsen. Det är inte bara ett arrogant förslag, det är även en riskfylld väg att vandra.