En möjlig vinnarfråga

Nu duggar statsministerdueller och partiledardebatter tätt i tv-rutan. Och det är något tv-tittarna får vänja sig vid. Det är ungefär ett halvår kvar till valet och ändå börjar kvicksilvret i valtermometern redan krypa uppåt.

Västervik2010-03-26 00:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
När Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt steg in i tv-studion i onsdags kväll var det med en färsk opinionsmätning i minnet. Den handlar om personligt förtroende. TV4/Novus mätning som publicerades i veckan visar att 47 procent av svenskarna har ett mycket stort eller ganska stort förtroende för statsminister Reinfeldt. För oppositionsledaren Mona Sahlin är siffran 19 procent. Omvänt - 29 procent av de tillfrågade uppger att de har ett ganska litet eller mycket litet förtroende för statsministern medan hela 52 procent känner detsamma för Sahlin. Det är alarmerande siffror för en person som representerar oppositionen som deras statsministerkandidat.TV4/Novus har också frågat de intervjuade vilket block de har störst förtroende för i olika sakfrågor. Alliansens styrka finns i frågor som rör lag och ordning, Sveriges ekonomi och skattepolitiken. Att de tillfrågade pekar ut skattepolitiken som en stark alliansfråga är synnerligen positivt. Och frågor kring skatteuttag och Sveriges finanser kommer med största sannolikhet att vara centrala i valrörelsen. Skattetrycket har blivit lägre med alliansregeringen. Det är ingen nyhet, däremot är det något regeringen förtjänar beröm för. Många gånger får i synnerhet Socialdemokratin och Vänsterpartiet sätta en agenda som utgår ifrån att det höga skatteläget i Sverige är av naturen givet. Såsom vore det en självklarhet att stat, landsting och kommun varje månad ska håva in ungefär en tredjedel av våra inkomster och sedan ytterligare slantar i form av skatter på varor vi köper och så vidare. När socialdemokratin och den övriga rödgröna valapparaten ifrågasätter skattesänkningar över huvud taget och om de som genomförts lett till nya jobb, vilket regeringen med rätta hävdar, visar det på oviljan att se löntagarens inkomst som just löntagarens. Löntagaren ska vara glad, nöjd och tacksam för att denne trots allt får tillbaka en del av det inarbetade kapitalet i lönekuvertet - så är andan i vänsterresonemanget.Det är utan tvekan så att arbetslösheten hade varit ännu högre än vad den är i dag utan skattesänkningar och RUT- och ROT-avdrag. Hade den internationella krisen - vars existens den rödgröna valapparaten ignorerar - inte ägt rum, hade det synts mycket tydligare.Men i skattediskussionen borde borgerliga politiker och debattörer bli tydligare på en punkt. Utöver att skattesänkningar leder till fler jobb, finns det ett annat mycket centralt värde i skattesänkningar och i att hålla skatten så lång som möjligt. Nämligen det faktum att människor får tillgång till mer av sina egna intjänade pengar och att makten över den egna inkomsten ökar. Utan tvekan ökar också den personliga friheten i takt med skattesänkningarna.
I grunden är hela lönen löntagarens egen.