Med tanke på årets stålbad inom skolan som drabbat allt från elever till föräldrar och lärare, har det funnits få tvivel bland kommunens folkvalda om vilken verksamhet som ska tilldelas medel, så fort sådana finns att hämta från kommunens på senare år ganska så bottenskrapade skattkista.
Idéerna om hur mer pengar ska tillföras skolan har varit många. Den politiska oppositionen har tillsammans med civilsamhälleliga initiativ som Västerviks-upproret, motsagt sig de ursprungliga nedskärningarna och istället förordat en höjning av kommunalskatten.
Det finns dock få bevis för att höjd skatt, per definition, leder till en förbättrad verksamhet. Därför har majoriteten istället inväntat frukterna av de nya reglerna för det kommunala utjämningssystemet som träder i kraft den första januari 2014. Det nya regelverket innebär som bekant att kommunen ökar sina intäkter med 30 miljoner kronor redan nästa år.
Tillskottet reder ut underskotten och möjliggör satsningar – sådana presenterades nyligen av majoriteten. Under 2014 kommer man att tillföra nio miljoner kronor till skolan som ska gå till att rusta skolans datorpark och löneökningar för särskilt skickliga lärare – vilket är steg i rätt riktning för en landsbygdskommun som vår.
Lönerna är nämligen en av de enskilt viktigaste faktorerna för att hålla sig med en god lärarkår och vad som i forskning tycks vara den förenande faktorn för goda skolkommuner. Dels för att en god lön motiverar lärarnas ”kall”, dels för att det håller dem kvar i kommunen. I bästa fall kan det även locka fler framstående pedagoger till Tjust. Det senare lär dock dröja med tanke på att kommunen har några av landets lägsta lärarlöner. Därför är höjda löner för skickliga lärare inte bara välkommet, utan en direkt nödvändighet för en kommun som inte kan skryta med mycket annat när det kommer till skolan.
Upprustning av skolornas datorpark förtjänar även det sin uppmärksamhet. Västerviks-Tidningen har tidigare berättat om att hårdvaran är hopplöst eftersatt. Även om klassisk undervisning i klassrummet med en kunnig lärare är vad som drar det längsta strået ur bildningssynpunkt, kan man knappast förneka att teknik spelar en allt större roll för elevernas kunskapsinhämtning. Storstädernas tillgång på kunskap kommer alltid vara större än vad det mest välförsedda av småstadsbibliotek kan erbjuda. En kommun kan emellertid utradera skillnaderna mellan storstad och landsbygd genom att göra digitala verktyg tillgängliga för dess elever. Förutsatt att man samtidigt har löner höga nog för att behålla de skickligaste lärarna kvar i kommunen, kan landsbygdsskolorna erbjuda en minst lika gedigen utbildning, som de mest förnäma av storstadsskolor.
Givetvis är satsningarna om nio miljoner kronor långt ifrån något som kommer att vända eller lösa skolans dilemman, åtminstone inte helt och fullt. Likväl är satsningarna ett steg i rätt riktning av kommunmajoriteten som tar hänsyn till faktiskt forskningsunderlag, snarare än populariserade myter om vad skolan behöver eller oppositionella rösters ibland öronbedövande rop på skattehöjningar, som stundom tycks efterfrågas mest för sakens skull.