Vårt gemensamma förflutna blir till ännu otydligare skuggor när en av huvudpersonerna, i ett för Europa så viktigt skeende, lämnar jordelivet. Hans röst kan inte längre höras, fler bokstäver kommer aldrig mer att skrivas av hans hand.
För väldigt många människor kom Havel att betyda oerhört mycket - i Tjeckoslovakien och Tjeckien så klart - men också på den globala arenan. Det vittnar de många internationella utmärkelser han tilldelats genom åren om.
Vaclav Havel var kontroversiell som författare och dramatiker för den kommunistiska makteliten och han kom att spela en central roll inom dissidentrörelsen och Charta 77. De förbjudna texterna, de otillåtna dramerna och engagemanget gjorde att han fängslades åtskilliga gånger. Han levde på den sidan av den fruktade järnridån, där det fria ordet var ett vapen så vasst att rätten att använda det fritt var inskränkt. Sådan var - och är - kommunismen i sin verkliga, osminkade form.
Tack och lov fick Havel uppleva den dag då diktaturen skrotades. I slutet av 1989, efter sammetsrevolutionen, valdes han till Tjeckoslovakiens president. Ämbetet behöll han till 1992. Efter att landet delats blev han åter president -
i Tjeckien - och stannade på posten mellan 1993 och 2003. Under sin tid som president etablerade han sitt land som en stabil demokrati och som en fullvärdig medlem i såväl EU som i Nato.
Det finns människor i alla diktaturer som efter frihetens intåg hyllas för sina insatser. Hjältar som hjälpt människor, som stått upp för sina värderingar, även om dessa trotsade maktens. För de av oss som växt upp och alltid levt i ett fritt land är det svårt att föreställa sig hur vardagen
i en diktatur kan te sig. Det är också svårt att svara på frågan hur vi själva, var och en, skulle agera om olyckan var framme och ofrihet och diktatur skulle drabba vårt land. Hoppet och önskan finns säkert hos de flesta av oss att samvetet skulle vara rent dagen då diktaturen åter växlades till frihet. Men i grund och botten är det just en förhoppning och önskedröm det handlar om. Det är helt omöjligt att veta vilka som skulle bli medlöpare och vilka som skulle våga stå upp för sina ideal och riskera långa fängelsestraff och kanske till och med sitt liv.
Något vi däremot helt säkert vet är att Vaclav Havel var en sådan hjälte. Han offrade av sig själv och stod upp för friheten och för sina kristna och humanistiska ideal.
Det finns många skäl till att låta hans livsverk inspirera eftervärlden.