Ska Sverige bygga en forskningsreaktor? Den heta kastanjen landar i knät på nästa regering. Just nu bereds den av Vetenskapsrådet.
Det gäller om Sverige ska bli ledande i utvecklandet av den fjärde generationens kärnreaktorer. De utmärkas av betydligt högre säkerhet och att reaktorerna i princip inte ska generera något avfall utan förbruka kärnbränslet i det närmaste fullständigt. I ett samarbete vill Uppsala universitet, Chalmers och KTH bygga en försöksreaktor för 1,5 miljarder i Oskarshamn. Detta är nu åter möjligt sedan förbudslagen mot utveckling av kärnkraft avskaffats och ett fönster mot framtiden öppnats.
Tillgången på billig energi har varit en av grundbultarna för det svenska välståndet. Utan det hade vi bland annat inte kunnat ha vår skogsindustri som förädlar den inhemska skogsråvaran. Då hade vår ekonomi istället i högre grad liknat u-ländernas med export av råvaror så att förädlingsvinsten hamnar någon annanstans. Genom att vi har förädlat skogen här hemma har jobben och vinsterna hamnat här och varit en hörnsten i Sveriges välfärdsbygge. Ska det fortgå krävs det fortsatt säker energiförsörjning till rimligt pris.
Kärnkraften står för cirka 40 procent av energiproduktionen vilket är något mer än vad industrin konsumerar. Vattenkraften levererar knappt femtio procent vilket i stort motsvarar vad som går åt för bostäder, service med mera. Förnyelsebara energislag står fortsatt för en mycket liten del av produktionen.
Kärnkraftsmotståndarna kastar gärna lystna blickar mot den tyska elomställningen, där man 2011 la ned åtta kärnkraftverk och beslutat att fasa ut övriga. Nu skenar kostnaderna och man börjar så smått ompröva de massiva subventioner till förnyelsebar energi som man tvingas betala ut. En medvetenhet om att det inte bara går att göra om energisystemet över en natt utan stora konsekvenser för hushållen och jobben i industrin har uppkommit.
Experiment som det i Tyskland skulle bli förödande för Sveriges vidkommande. I till exempel skogsindustrin har man nu under lång tid brottats med en pressad lönsamhet på grund av vår starka växelkurs. En elchock kan bli det som knäcker den.
Inom Alliansen har man sakta men säkert kompromissat sig fram till att se till vårt energibehov främst. Klara viljor i både Moderaterna och Folkpartiet pressar på i den riktningen, även om Centern håller emot.
Hos de rödgröna är det betydligt mörkare. Stefan Löfven som under sin tidigare tid i LO var för kärnkraft svävar nu på målet. Hans tänkta samarbetspartners i Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ gör det dock desto mindre. De vill avskaffa kärnkraften. Det innebär att vi snart kan stå inför en hemmasnickrad energikris precis som i Tyskland. Resultatet riskerar bli industrinedläggningar, arbetslöshet och utbyggda nationalälvar. Och sannolikt även, tragiskt nog, ingen svensk teknikutveckling som skulle kunna göra nästa generation kärnkraft både renare och säkrare.