Miljöpartiet vill gärna framställa sig som det enda partiet som kan föreslå något som är bra för miljön. Partiet talar om frågorna emotionellt och engagerat, miljöfrågan är som partiets religion.
För att det inte bara ska låta eller kännas rätt utan också bli rätt kräver dock politiken betydligt mer. Visioner och engagemang i all ära, men utan en krass och klarsynt rationalitet hamnar man fel. Det gäller tyvärr allt som oftast Miljöpartiet och miljön.
Miljöpartiet är hårdnackade motståndare till bilar och vägar. Partiet är så emot att man inte ser att de har en naturlig plats i transportsystemets helhet. Kollektiva transporter som tåg, buss och flyg kan inte gå överallt tillräckligt ofta för att hela Sverige ska kunna leva.
Bor man utanför storstäderna är man beroende av bilar och lastbilar för att få ihop vardagen och jobben. En rationell miljöpolitik ser det och försöker finna alternativ där det går, men omöjliggör inte livet på landsbygden genom höjda bensinskatter eller kilometerskatter på dieselfordon. Istället för att göra nya bilar dyrare bejakar den rationelle teknikutvecklingen som ger renare fordon på vägarna och gynnar avskrotning av gamla miljöbovsbilar. Man gillar läget och ser till att bygga bort miljöskadliga trafikproppar så att utsläppen blir lägre.
Ett annat exempel är Miljöpartiets förslag om att allt jordbruk längs Östersjön ska tvingas bli ekojordbruk för att minska övergödningen. Det låter bra men får motsatt effekt. I ekologiskt jordbruk besprutar man inte mot ogräs. Det får till följd att man måste markbereda betydligt mer och då ökar näringsläckaget. Ekojordbruk har följaktligen negativ effekt på övergödningen och ökar dessutom användningen av diesel när traktorerna kör mer på fälten. Svenska försök har visat att traditionellt jordbruk med lite bearbetning, vårbruk och insådd av fånggrödor minskar utsläppen men det låtsas inte Miljöpartiet om.
I energipolitiken sneglar Miljöpartiet gladeligen mot Tyskland och vill hämta inspiration från den hårdhänta omstöpningen av energipolitiken som gjorts där. Kärnkraftverk har lagts ned och man subventionerar alternativa elkällor som solenergi och vindkraft. Problemen hopas dock och man är på väg att driva industrin och jobben ur landet och subventionerna sväljer enorma summor. Men för miljön blir det inte bättre, för sedan kärnkraften lagts ned tvingas man elda med kol. Det gör att miljöomställningen håller på att bli en smutsig miljökatastrof. Bolmande rök ur stora skorstenar är bilder som spreds från de ekologiska katastroferna under kommunismen i Östeuropa. Det håller nu på att hända igen.
En grundregel i politiken är att inget får vara så heligt att det är värt irrationella medel för att försöka nå dit. Miljön allra helst. Ska det bli bra måste politiken vara krass och rationell. Medlen får inte vara en religion i sig. Naturen behöver skonas från Miljöpartiet. Miljövänligare alternativ finns.