Men det amerikanska presidentvalet i höst blir mer än endast en vidimering av föregående presidentval - det blir strid. I opinionen är det tämligen jämnt och den gängse bilden av Barack Obama på hemmaplan är inte den något retuscherade som når svenska tv-tittare och läsare av tidningars utrikesreportage.
Således - valet är långtifrån avgjort. Det är först nu som den amerikanska presidentvalskampanjen börjar på allvar och går in i det avgörande skedet. Under innevarande vecka har det republikanska partiet sitt konvent i Florida. I nästa vecka har konkurrenterna - demokraterna med president Barack Obama - sitt konvent.
Det har varit klart ganska länge att presidentkandidaten för Republikanerna är Mitt Romney, vad som däremot tillkännagavs ganska nyligen var hans val av kandidat till vicepresidentposten.
Förra valets lovande republikanska kandidat John McCain föll till viss del på grund av sitt val av vicepresidentkandidat. Hans val - Sarah Palin - var djärvt. Och dumdristigt, visade det sig. McCain ansågs vara allt för mittenorienterad och han och partiet avsåg att säkra upp partiets högerflygel och de konservativa väljargrupperna med Palin. Sarah Palin och valet av henne utsattes för en rejäl skopa kritik - på många sätt med rätta. Ogenomtänkta uttalanden och det faktum att hon var mer eller mindre oerfaren vad gällde inrikes- och utrikespolitik, gjorde att trovärdigheten urholkades för det republikanska teamet. Men kritiken gick på många vis över styr - det blev ett nästintill osmakligt hånande av hennes orutin, värderingar, uttalanden och hennes utseende.
Romneys val av Paul Ryan som sin vicepresidentkandidat verkar däremot betydligt mer betryggande - risken för en flopp uppfattas som mycket liten. I stället talas det om Paul Ryan som, om olyckan är framme och Republikanerna förlorar presidentvalet i år, är en möjlig person att axla presidentkandidatsmanteln vid nästa val.
Emellanåt ifrågasätts det starka strålkastarljus som riktas mot USA och valrörelserna där. Varför ska vi bry oss, vi som bor i ett land så långt borta? Varför är frågan om vem som ska leda just USA så betydelsefull för oss.
Naturligtvis kan var och en ha olika åsikter om USA:s roll i världspolitiken och om hur vettiga diverse sakpolitiska frågor är som fångas upp i valkampanjen. Men vi glömmer lätt att USA fortfarande är en supermakt och att denna federation är en vän till vårt land. Utan USA:s engagemang för den fria världen är det långtifrån säkert att vårt land haft den frihet vi upplever i dag, långtifrån säkert att vi och våra grannländer varit demokratier.
USA kallas inte sällan för världssamvete, ofta av sina kritiker. Men det är mot USA som fria länder och vänner till västerländska värden lutar sig när det uppstår konflikter och kriser. För den fria världen är det helt avgörande att USA, med sina demokratiska traditioner, med sin kapacitet ekonomiskt och militärt fortsätter att vara en supermakt. För att spetsa till det: Kina är alternativet - och det är inget alternativ för den demokratiskt sinnade.
För att det ska kunna vara så i fortsättningen är det avgörande att rätt person finns i Vita huset, därför är detta USA-fokus välmotiverat.
Konventen är den faktiska play-knappen till valrörelsen. Det är nu det börjar på allvar.