Demokrati kräver uthållighet

Västervik2014-07-21 07:02
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Går det att påverka samhället? 80 procent av svenskarna är nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige, samtidigt är det bara en femtedel som känner att de har möjlighet att påverka politiska beslut. I ett försök att utöka och bredda engagemanget har regeringen tillsatt en utredning om delaktighet och inflytande.

Att vilja öka deltagandet i vår representativa demokrati är sunt. Att partierna inte längre är de folkrörelser de en gång var har varit uppenbart länge. Svårigheterna att attrahera nya medlemmar likaså. Det gäller såväl partierna som deras ungdomsförbund.

Trenden att unga som ger sig in i politiken inom kort hoppar av då verkligheten inte motsvarade deras förväntningar verkar inte ha gått över. För somliga blir det ett uppvaknande att inse att man inte får som man vill bara för att man blir aktiv i ett parti. Den som söker akut behovstillfredsställelse har väldigt lite att hämta inom partipolitiken.

Bristen på förståelse för den långsamt malande kvarn som en representativ demokrati ibland är och till och med måste vara för att fungera är viktig. Förändring i ett samhälle ska inte komma till enkom för att någon känner väldigt starkt för det.

En demokrati bygger på att människor som vill förändra något är kapabla att övertyga andra om det förträffliga med dessa idéer. När en tillräckligt stor andel är överens kan förslaget genomföras. För att inte alla ska behöva sätta sig in tusentals frågor årligen väljer vi människor vi litar på att representera oss och ger dem i uppgift att sätta sig in i dessa frågor. I Sverige väljer vi visserligen främst partier och inte människor och kanske är det där skon börjar klämma.

Ovilligheten att engagera sig i politiska partier kan hänga ihop med svårigheten att identifiera sig med dessa ganska breda koalitioner av idéer. Det innefattar ett mått av kompromissande redan från början. Att hitta ett parti vars uppfattning man delar fullt ut torde vara få om någon förunnat.

Förmågan att kunna kompromissa är dock synnerligen värdefull, vilket skiljer den från behovet att till punkt och pricka tvinga på sina medmänniskor sin egen världsbild. Ingen går igenom livet utan att kompromissa och det gäller särskilt politiker. För att skapa stöd för sina idéer tvingas man ta bort mer utsvävande delar och närma sig andras idéer. Det bidrar till att skapa en kontinuitet och trygghet då det skyddar mot alltför stora omvälvningar. Det minskar också risken att delar av befolkningen känner sig överkörd.

Det är inte lätt att komma överens eller roligt att behöva kompromissa, men det är nödvändigt och bidrar till ett starkare samhälle där medborgarna kan vara trygga i förvissningen att den ena dagen är den andra ganska lik. Den stabiliteten skapar förutsättningar för investeringar och tillväxt och ett bättre samhälle för alla.

Att överföra respekten och uppskattningen för den tröga apparat som demokratin utgör är en viktig del i arbetet att öka engagemanget i den representativa demokratin. Men också det är ett långsamt arbete.

Läs mer om