LEDARE: Därför är det rätt att svensk högre utbildning avgiftsbeläggs

Svensk högre utbildning finansieras i dag gemensamt, genom att svenska medborgare effektivt sett betalar sina studier via skattesedeln. Det är bra. Rimligt vore att alla bidrar till kostnaderna för sina studieplatser - även utlänningar. För när allt kommer omkring handlar all offentlig, skattefinansierad verksamhet om prioriteringar. Det gäller även frågan om huruvida utlänningar ska få studera kostnadsfritt vid svenska universitet och högskolor. Därför är beslutet om att ersätta nuvarande system med generösa stipendiemöjligheter rimligt. I samband med ändringen beräknas antalet utomeuropeiska sökanden till svenska lärosäten minska från dagens årliga 90 000 personer, till några hundra, enligt Lennart Ståhle, rådgivare på universitetskanslerns kansli. Införandet av avgifter kommer däremot inte beröra utbytesstudenter som kommer som del av internationella utbytetsprogram. Från lärosätenas sida beklagar man sig över risken för förlorade statliga anslag, i form av den summa pengar som i dag ges per student. Tycka vad man vill om det systemet, men att resonera utifrån det perspektivet är att inte se längre än vad näsan räcker. Lärosätena finns naturligtvis till för studenternas skull och inte tvärtom. Som prioritering av internationell stödinsats betraktat är det inte rimligt att svenska skattemedel går till finansiering av högre studier för utomeuropeiska medborgare - personer som ofta själva kommer från väletablerad tillvaro. Denna välvilja ter sig naiv, för att inte säga cynisk, när den sätts i ljuset av att över en miljard människor svälter runt omkring i världen och lika många lever på motsvarande under en dollar om dagen, samtidigt som totalt 16 % av jordens befolkning saknar läs- och skrivkunnighet, allt enligt beräkningar av UNESCO. Hur sedan dessa världens stora problem ska lösas är en annan fråga. Klart är i vilket fall att svensk välvilja ska riktas dit den gör som mest nytta. Det kan inte sägas gälla finansiering av högre utbildning för utomeuropeiska studenter - personer som dessutom ofta kommer från mer privilegierade samhällsgrupper, vilka i sin tur själva alltför ofta uppenbarligen inte ids känna tillräckligt med ansvar gentemot mot sina egna mindre bemedlade landsmän. Det är inte mer än rätt att alla som nyttjar svensk högre utbildning också är med om att betala den. Har vi sedan pengar över till internationellt bistånd, bör dessa resurser riktas mot människor med betydligt mer grundläggande behov än högre utbildning, så länge så är fallet. Allt annat vore cyniskt.

Ledare: Därför är det rätt att svensk högre utbildning avgiftsbeläggs

Runt 600 miljoner kronor om året beräknas utomeuropeiska studenters högskoleutbildningar vid svenska lärosäten kosta. År 2011 införs i stället avgifter för studenter från länder utanför EU och EES-området.