Under tiden är barn, ungdomar, föräldrar, lärare och annan skolpersonal oroliga och ängsliga över vad som kommer att hända. Tids nog får de berörda veta. Vem vet, kanske överraskar nämnd och förvaltning med att presentera besparingsförslagen och planerar för en öppen offentlig debatt. Troligast, dock, fattas beslutet utan större möjligheter för ungdomar, föräldrar och personal att yttra sig.
VT:s insändarsida och debattspalter har i flera veckor varit fyllda med oroliga kommentarer och reflektioner. Tron på ordets kraft är stark, liksom önskan om att bli lyssnad på. Det återstår att se hur majoriteten i nämnden resonerar kring kritiken och om endast åsikter som stämmer överens med ens egna betraktas komma från de "kloka" föräldrarna.
Från politiskt håll har det i den offentliga debatten i princip endast varit barn- och utbildningsnämndens ordförande Roger Psajd (M) och Socialdemokraternas Gunnar Jansson som diskuterat skolan och besparingarna. Är inte förhållningssättet till kunskap och kvalitet i utbildning och barnomsorg mer komplext än att alla i barn- och utbildningsnämnden är indelade i två läger - svart och vitt?
Det är möjligt att den borgerliga femklövern är helt överens i fråga om besparingar i skolvärlden. Men mer än ett förvånat ögonbryn höjes säkert runt om i kommunen när skol- och lärarpartiet framför andra - Folkpartiet - inte ens finns med i den offentliga debatten kring hur skolorna ska förändras, hur kvalitet i undervisning ska definieras och hur personalen ska klara av en ännu tuffare vardag.
Sviker då Moderaterna något vallöfte från senaste valet om man genomför dessa nedskärningar? Svaret på frågan är nej. Det moderata valmanifestet inför valet 2010 var synnerligen vagt och luddigt formulerat, säkert på förekommen anledning: "En bättre skola kommer att kräva fortsatta förändringar och ständig utveckling på alla nivåer. Vår skola bygger på den insikten". Det löftet verkar ju minst sagt vara på väg att bli uppfyllt.
Roger Psajds ingångsvärden i diskussionen är i grund och botten mycket angelägna - det handlar om nödvändigheten att förändra en mycket trögrörlig organisation till att bli mer lättmanövrerad och att finna nya lösningar, som exempelvis genom ett större inslag av entreprenöriellt tänkande. En organisation som är mer lättanpasslig över tid gällande elevunderlag och önskade utbildningar, håller bättre i framtiden. Mer pengar löser inte allt, skrev Roger Psajd i sin debattartikel i VT den 12 januari. Det må vara riktigt. Å andra sidan gör inte mindre pengar det heller - den saken står utom allt tvivel.
Diskussionerna kring barn- och utbildningsnämndens ekonomi och neddragningarna inom skola och barnomsorg handlar långt ifrån bara om skolpolitik. Det handlar i grunden om politiska och ekonomiska prioriteringar och där med om flera år av misskött kommunekonomi. Nu om någonsin måste frågan dras till sin spets: Vad innefattar de kommunala kärnverksamheterna och vad är sådant som en kommun kan klara sig förutan? Kommunen borde, precis som finansminister Anders Borg (M), stoltsera med genomarbetade prognoser och en ekonomi i balans. Det är vad ansvarsfull moderat politik handlar om. Så har dock inte varit fallet i Västerviks kommun.