Tanken med dessa fonder var att beskatta företagen och placera pengarna i fonder som kontrollerades av facken. Fonderna skulle i sin tur använda pengarna till att köpa upp företagen. På så sätt tänkte man sig att arbetstagarna skulle kunna ta kontrollen över kapitalet och tränga undan de parasitära kapitalisterna.
Demonstrationen blev en tydlig markering mot konfiskation och för fritt företagande, men det hindrade dock inte den socialdemokratiska regeringen att införa en modifierad variant av löntagarfonderna, som den borgerliga regeringen avskaffade slutgiltigt 1991.
Medan vi avnjuter en kanelbulle kan vi fundera på Socialdemokratins ideologiska resa sedan löntagarfondsstriden. Visst är de fortfarande misstänksamma mot företagare och entreprenörer som "bara vill sko sig på sjuka och fattiga" men i jämförelse med tidigt 1980-tal känner man knappt igen partiet.
Regeringen med finansminister Anders Borg i spetsen har nyligen lagt fram sin budgetproposition baserat på ett reformutrymme om 23 miljarder kronor. Socialdemokraterna som hittills mest kritiserat regeringen för att vara för alltför snåla och inte inse vikten av konjunkturstimulans, har nu bytt fot och anklagar regeringen för att vara ekonomiskt lättsinnig.
Av regeringens förslag sticker sänkningen av bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent ut som en av de mest verksamma reformerna för att främja företagandet i landet. Visst innebär en skattesänkning ett inkomstbortfall för staten, men en så pass kraftigt sänkt och internationellt konkurrenskraftig skatt som 22 procent ändå är, innebär sannolikt totalt sett ökade inkomster från bolagsskatten eftersom det blir intressantare att skatta av vinster i Sverige.
I sin skuggbudget kritiserar S regeringens föreslagna sänkning av bolagsskatten, inte för att de gynnar företagen, utan därför att de anser att reformutrymmet är mindre och att bolagsskatten bara kan sänkas till 24 procent.
Inte känner man igen partiet som ville socialisera näringslivet med företagens egna pengar, när deras finanspolitiska talesperson Magdalena Andersson på onsdagens pressträff åter betonade att S inte ser näringslivet som ett särintresse.
Det är bra att Socialdemokraterna numera står för en företagarvänligare politik och att mycket av kritiken mot regeringens förslag handlar om att inte sjösätta ofinansierade reformer och att hålla sig till budgetramarnas överskottsmål.
Samtidigt sade Magdalena Andersson hon ser jobbskatteavdraget som ett bidrag, och tyckte generöst nog att staten inte ska ha rätt till mer än 65 procent av skattebetalarnas inkomster. Partiet har blivit bättre på en del områden de senaste 30 åren, men det anser fortfarande att staten har bättre rätt till medborgarnas pengar.