Bidragslinjen dominerar

Staten betalar varje år ut ungefär 425 miljoner kronor i bidrag till de svenska partierna. Det är den i särklass viktigaste posten av partiernas ekonomi. På riksplanet handlar det om partistöd, kanslistöd och stöd till både partigruppers och ledamöters arbete i riksdagen. På kommunal och landstingsnivå tillkommer det mer ändå.

Bidragstagare. De svenska partierna är stora bidragstagare. Här Moderaternas nya partisekreterare  Sofia Arkelsten tillsammans med statsminister Fredrik Reinfeldt.Foto: Scanpix

Bidragstagare. De svenska partierna är stora bidragstagare. Här Moderaternas nya partisekreterare Sofia Arkelsten tillsammans med statsminister Fredrik Reinfeldt.Foto: Scanpix

Foto: BERTIL ERICSON / SCANPIX

Västervik2010-10-27 00:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
Det finns mycket gott att säga om detta. På partiernas axlar vilar ett stort demokratiskt samhällsansvar. Att på detta sätt garantera partiernas verksamhet utan att de ska bli beroende av utomstående intressen är att värna politiskt oberoende. Det för dock med sig flera problem. Partierna blir inte självständiga, utan i stället beroende av staten. Faran med att vänja sig vid en tillvaro baserad på statliga bidrag torde vara uppenbar. Bidragens storlek är dessutom relaterad till partiernas mandatfördelning. För ett parti som erhåller ett minskat antal mandat i riksdagen sjunker bidragen lika kraftigt som de stiger för de partier som haft vind i seglen. Det är något som till exempel Kristdemokraterna nu fått känna på. Tillbakagången i riksdagsvalet gör att de nu tvingas genomföra besparingar på sju till nio miljoner kronor centralt i partiet. "Frånsett sorgen över de förlorade mandaten är detta ett stort ekonomiskt bekymmer", säger Leif Kennerberg, ekonomi- och kanslichef för Kristdemokraternas riksorganisation till partitidningen Kristdemokraten. Det förefaller dessutom vara något partiet inte har varit berett på, partiets budgetbeslut skjuts på framtiden då mer tid behövs att värdera verksamheten. Dessutom fungerar systemet inte, vilket är graverande. Partierna är förvisso inte beroende av externa medel för att sköta den löpande verksamheten, men det är de i valtider. Alla partier, med Centerpartiet som möjligt undantag, är inför valen i behov av donationer för att kunna finansiera sina valkampanjer. Det finns ingenting som garanterar att partierna inte under den tiden lockas att köpslå med diverse särintressen. Det kanske allvarligaste problemet är att partierna har blivit mindre beroende av sina medlemmar. Medlemstalen för de svenska partierna har stadigt sjunkit under en väldigt lång tid. Detta fenomen har säkerligen ett flertal anledningar. Att partierna inte ansträngt sig mer för att få upp siffrorna igen är mer lättolkat. De behöver helt enkelt inte sina medlemmar lika mycket längre. Det är knappast ett demokratiskt sundhetstecken. Exekutiv makt utgår i moderna demokratier från folket. Det är dessutom en klar fördel om de politiska partierna ständigt påminns om detta. För partier som strävar efter att göra ett bra, modernt land ännu bättre borde det vara en självklarhet att försöka grunda sin verksamhet, såväl politiskt som ekonomiskt, hos folket snarare än staten. Kanske har det därför blivit dags för partierna att fundera på varför så få av oss väljer att bli medlemmar. Kanske är det också hög tid att göra något åt det och att åter förankra den politiska makten där den hör hemma - hos folket.
Läs mer om