Med hela nio procent av väljarunderlaget befäster partiet sin position i svensk politik.
Framgångarna till trots, är det viktigt att våra partier inte lockas till eftergifter. Sverigedemokraternas syn på integration är trots allt i grunden är felaktig. Däremot är det dags för de etablerade partierna att ställa sig frågan om varför så många söker sig till missnöjespopulismen.
Rädsla för förändring kan vara en orsak som lockar väljare.
Invandringen blir i sådana fall en symbol för en värld i förändring. Särskilt i en tid då globaliseringen rört om gränser, när bruksamhällen har det svårt och när EU får allt mer inflytande. Då blir det en fråga om identitet. Vi har trots allt sett Junilistans och Piratpartiets imponerande framgångar i val där identitetsfrågor funnits på agendan. Alltså söker denna växande skara ett politiskt alternativ som värnar identitet i en tid då den blir mindre självklar. Något som utan tvivel kan existera, utan att det äventyrar en ambitiös invandringpolitik som värnar öppna gränser.
Det parti som antar denna utmaning, skulle inte bara ha möjlighet till en mer framgångsrik integrationspolitik, utan också kunna fånga upp den allt större skara som börjat vada i grumliga vatten. Oavsett vad denna utveckling handlar om, är det dags för våra etablerade partier att på allvar försöka begripa det till synes obegripliga.