LEDARE: Även tåg måste underhållas

Bakgrunden var att en olycka inträffat i Norge. Vi bör inte ta några risker med tågen i Sverige, passagerares, omkringboendes om medtrafikanters säkerhet bör inte äventyras. Åtgärden var därför helt rimlig i det korta perspektivet, självklart skall alla vagnshjul kontrolleras innan de rullar vidare. I ett vidare perspektiv kan man dock allvarligt ifrågasätta SJ:s underhållsstrategi. Det verkar orimligt att inte löpande ha som rutin att genomföra denna typ av kontroller. Skall det verkligen krävas en olycka för att företaget ska kontrollera en av de mest vitala delarna på tågen? Man kan se ett mönster bakom underhållet av tåg och räls: för lite görs för sent. Under 1990-talets stora besparingsvåg pressades i budgetsaneringens namn kostnaderna kraftigt och den nivån har permanentats. Jämfört med övriga länder i Västeuropa betalar vi mycket mindre per person för att hålla järnvägen igång. Så länge det består kommer i grund och botten ingen ändring att ske. Någon skillnad mellan oppositionen och regeringen finns inte heller på denna punkt. De rödgröna talar gärna om att de vill satsa på järnväg, men det är på nya statusbyggen. Förslag som skulle ge bättre generell tågtrafik har man inte. Under den gångna vintersäsongen blev bristerna i järnvägssystemet uppenbara. Att SJ och Banverket inte klarade den årliga svenska vintern är i grund och botten ganska pinsamt för svensk järnväg och dess anseende. För samhället i stort innebär den typen av omfattande förseningar och ickefungerande infrastruktur oerhörda kostnader. Personer som inte kommer till sitt arbete lämnar svarta hål i samhällsekonomin. Det kommer att krävas mer långsiktiga insatser för att nya komma på rätt köl. Ansvaret landar ytterst på nya infrastrukturministerns Catharina Elmsäter-Svärd bord. Hon har att se till att de statliga myndigheterna och företagen får saker att fungera. På sista raden handlar det om mer än "bara" samhällsekonomi, utan en fungerande infrastruktur kan inte hela landet leva. De flesta som bor utanför storstädernas kärnor är på ett eller annat sätt beroende av resor i sin vardag. Järnvägen kan inte ersättas av bil, båt och flyg utan är en nödvändig pusselbit i landets infrastrukturnät för både person- och godstransport. Staten har genom att historiskt ge sig själv långtgående monopol iklätt sig ett ansvar för banor och tåg. Även om man nu öppnat för konkurrens på spåren finns det grundläggande förhållandet med staten som dominerande aktör kvar. Det ansvaret måste man leva upp till, oavsett om lösningen stavas ökade underhållsanslag eller omorganisation. Hjulproblemen är en påminnelse om den gångna vintern och en föraning om vad som kan vänta härnäst, ännu en vinter av kaos är inte acceptabel.

Ledare: Även tåg måste underhållas

I helgen var uppgivna resenärer ett ständigt inslag i nyhetsrapporteringen sedan SJ tagit alla Intercitytåg ur drift på grund av sprickor i hjulen.