När Socialdemokraterna valde ny partiledare konstaterades inte bara att den sparkade var oförmögen uppgiften utan dessutom att ingen av de 112 socialdemokratiska riksdagsledamöterna ansågs lämplig och bra nog att leda partiet.
Så utsågs i stället IF Metall-basen Stefan Löfven till partiledare. Han saknar ministererfarenhet, men inte bara det - också riksdagserfarenhet och riksdagsplats. Socialdemokraterna var väl medvetna om detta när utnämningen skedde.
Nu vill partiet trotsa grundlagen och ge Löfven möjlighet att delta i riksdagens partiledardebatter. Önskemålet ska givetvis inte under några som helst omständigheter tillmötesgås. Detta är ett dilemma för Socialdemokraterna. Men det socialdemokratiska partiet är inte längre detsamma som staten. Det återstår att ta skeden i vacker hand, så som Maria Leissner (FP) och Maud Olofsson (C) gjorde när de var nyvalda partiledare för sina partier. Löfven är inte folkvald och har således inte i riksdagens talarstol att göra.