Det talas ofta om kunskapssamhället, särskilt i offentliga tal och tillställningar. Exempelvis nämnde USA:s president Barack Obama nyligen i sitt stora tal till nationen vikten av att konkurrera med kunskap. På hemmaplan hör vi ofta Jan Björklund uttala sig om vikten av kunskap i byggandet av vårt framtida samhälle.
Samtidigt skördar charlataner stora ekonomiska framgångar genom att tillhandahålla människor preparat av alla de slag under paroller som "Inga kemiska tillsatser" eller "Helt naturligt - inga kemikalier". All materia är uppbyggd av kemikalier, men utan ordentlig bildning är det dock svårt att se igenom denna typ av omsorgsfullt utarbetade lögner. I själva verket är kemi förutsättningen för allt liv och det mesta som ryms i det. Kemi har gett oss eller kraftigt förbättrat alltifrån alkohol till datorer.
Utan kemister hade vi aldrig haft till exempel penicillin, som var det första läkemedlet som var effektivt mot syfilis och stafylokocker. Vad vore modern sjukvård utan Marie Curies arbete kring radioaktiva ämnen, eller klimatforskningen utan Svante Arrhenius arbete kring slutet av 1800-talet då han upptäckte växthuseffekten.
Kemin står dock inte för sig själv. Inom den avancerade vetenskapen finns det få tydliga gränser. Avgränsningen mellan till exempel fysik och kemi är av tämligen sent datum. Biologi, kemi och fysik beror av varandra och tjänar alla till att öka vår förståelse av världen och vår förmåga att dra nytta av den.
Forskare världen över håller bland annat på att ta fram ständigt bättre former av solceller. De skapar nya byggmaterial med hjälp av nanoteknik och gör ständiga landvinningar i kampen mot svåra sjukdomar. Många av de utmaningar vi nu möter, vare sig det handlar om klimatet, nya sjukdomar eller hur vi ska mätta en ständigt ökande befolkning, fordrar kunskaper i kemi.
Intresset för ämnet minskar dock ständigt. Kemi uppfattas som torrt, tråkigt och fyrkantigt. Det är inte bara lätt felaktigt utan utgör även ett stort problem. Detta fenomen märks i hela västvärlden som riskerar att möta framtiden utan att vara rustad för den. Därför är kemins år 2011 viktigt att uppmärksamma.
Kemi är både grunden för vårt moderna samhälle och nyckeln till vår framtid. De framsteg som har gjorts och alltjämt görs påverkar oss ständigt. Det vore önskvärt om det kommande året i större utsträckning än annars ägnas åt att medvetandegöra detta hos dem som ska ta över efter oss. Om det dessutom tar sig uttryck i ökade forskningsanslag går vi kanske en något ljusare framtid till mötes.