LEDARE: Allmänhet utan ombudsman?

När pressombudsmannen Yrsa Stenius i processen kring detta ärende klandrade tidningen röt man till, ett olyckligt ordval och att bli motsagd var nog för att inte vilja kommunicera med henne i ämbetet längre. Vi kommunicerar bara med Pressens opinionsnämnd, hette det.Det kan verka harmlöst. Men vad Expressen säger är att man inte längre respekterar ordningen där branschen satt en betrodd journalist att tillvarata allmänhetens intressen mot tidningarna. Alla vet att den konfliktlinjen finns. Friheten att publicera och allmänintresset vägs i pressetiken av mot den enskildes behov att skydda sitt privatliv mot orimlig exponering.Expressens recept att enbart kommunicera med Pressens opinionsnämnd är ingen rimlig hållning. I den sitter jurister och medborgarrepresentanter, men majoriteten är publicister som företräder tidningarnas intressen. Vad Expressen i praktiken förespråkar är att ingen särskilt skall tillvarata den enskildes intressen mot tidningen.I vår tid har informationen och journalistiken allt mer kommersialiserats. Risk finns att avväganden om vad som publiceras därför i för hög grad styrs av ekonomiska avgöranden snarare än högre publicistiska eller informationssyften. En effekt av det är frikostigare namnpubliceringar och att tvekan innan man hänger ut någon är kortare än förr.Genom systemet med pressens självsanering genom Allmänhetens pressombudsman och Pressens opinionsnämnd har de liberala svenska pressreglerna kunnat upprätthållas. Alternativet är att staten med lag tvingar fram regler om större hänsyn.Om pressen i det långa loppet skall kunna fortsätta att åtnjuta de stora förmånerna måste den ha metoder att värna den enskildas intressen. Kanske behöver de till och med gå längre än i dag. Kanske borde Pressens opinionsnämnd reformeras så att det inte längre är en majoritet publicister i den, så att den inte bara kan säga sig vara objektiv utan även på pappret har en objektiv sammansättning. Kanske borde pressombudsmannens ställning som medborgarnas och läsarnas ombudsman gentemot tidningarna tydliggöras, exempelvis genom att en extern part utser ombudsmannen. I dessa principiella frågor duckar Expressen i stället rör man ihop korten genom att tala om att bredda pressombudsmannasystemet till ytterligare media.Nu står vi i en låst situation där en tidning inte respekterat spelreglerna, att Allmänhetens pressombudsman skall ta tillvara allmänhetens intressen. Det vore olyckligt om Yrsa Stenius på grund av detta tvingas lämna sitt ämbete. Det skulle underminera förtroendet för branschens förmåga att föra en dynamisk process där inte bara egenintresset styr. Lagstiftning väntar kanske då runt knuten.

Ledare: Allmänhet utan ombudsman?

En oenig nämnd har friat Expressen för publiceringen av artiklar om Jan Guillous tid som agent för den ryska underrättelsetjänsten KGB. Tidningens beteende har satt fingret på pressfrihetens sårbarhet.