Alla som vill jaga legalt i Sverige måste betala viltvårdsavgift genom att lösa ett jaktkort. Men trots att intresset för att jaga växer så fortsätter antalet lösta jaktkort att minska i samtliga län jämfört med för fem år sedan. Naturvårdsverket har därför gett i uppdrag till Statens Lantbruksuniversitet att ta reda på orsakerna bakom (SVT 19/7). I väntan på utredningens slutsatser finns det ett par förklaringar som redan nu räcker långt för att få klarhet över läget.
En delorsak är att engagemang och möjlighet att ägna sig åt ett visst intresse går i vågor. Några perioder i en människas liv kännetecknas av mycket tid för fritidsaktiviteter, andra perioder är det mindre. När ålderdomen smyger sig på och det börjar göra för ont i knäna att sitta pass på en kall stubbe är det många som lägger geväret på hyllan. Föryngringen av jägarkåren innebär dessutom bland annat att fler kommer att vara upptagna med småbarn och inte kunna jaga vissa år. Om man inte kommer att kunna jaga betalar man heller inte för jaktkortet. Svårare än så är det inte.
Ytterligare ett skäl är att jakten är en del av en växande livsstilskultur, driven av ett intresse av att komma närmare naturen. Det är också i städerna många nyblivna jägare finns. Men när Stockholmaren väl tagit sin jaktlicens kan det vara svårt att få plats i ett jaktlag om man inte har goda kontakter.
En annan orsak har sannolikt att göra med Polisens haveri kring hanteringen av vapenlicenser. Eftersom en liten grupp tjänstemän inom Polismyndigheten misstror alla vapenägare så försvårar de aktivt för alla som vill ha licens för målskytte. Det är därför troligt att somliga har valt att ansöka, och blivit beviljade, jaktlicens för samma vapen. Då antalet aktiva jägare i praktiken i den delen enbart ökar på papperet skulle det förklara att andelen jaktkortslösande jägare minskar.
Legitimiteten hos Viltvårdsavgiften kan vara ytterligare en delförklaring. Intäkterna från avgiften delas ut via Viltvårdsfonden till bland andra jägareförbunden och Naturskyddsföreningen (SNF). Även om det inte är stora summor som gått till SNF kanske en del jägare inte vill stötta en organisation som agerat aktivistiskt i jaktfrågor. Det borde däremot ha en väldigt liten påverkan. Svenska jägare är nämligen i regel ytterst skötsamma och vill göra rätt för sig.
Det är gott och väl att det utreds. Men det skulle utredas redan förra året, då samma fråga var uppe. Då sades att Naturvårdsverket tillsammans med Jägarnas riksförbund och Svenska jägareförbundet skulle utreda frågan. Varför blev det inte så?