I Turkiet har det genom historien skett flera militärkupper, där turkiska ledare har avsatts. Planen var detsamma under fredagskvällens misslyckade kuppförsök. Trots att militärerna tagit över den statliga TV-kanalen kunde president Erdoğan sprida information till befolkningen via sociala medier.
Parlamentet samlades till session, och människor kunde kommunicera med varandra och omvärlden via internet för att få och sprida information om vad som hände. Genom sändningen uppmanade Erdoğan befolkningen att ta sig ut på gatorna och stoppa försöket, vilket människor gjorde, med risk för sina liv.
De sociala medier som Erdoğan hotat att stänga ner räddade till sist honom själv.
Kanske berodde militärernas misslyckande på feltänk från de som planerade att största presidenten, eller på att det är mycket svårare att genomföra kupper i ett samhälle med demokratiska verktyg. Kuppmakarna kan också ha blivit förrådda av sina egna. Oavsett anledning kommer försöket till militärkupp att spela stor roll för Turkiets utveckling framöver.
Erdoğan har sagt sig vara redo att ta i med hårdhandskarna mot upprorsmännen och kallat dem för ”ett virus som ska rensas bort från Turkiet”. Det talades om att återinföra dödsstraff. Turkiets premiärminister Yildirim lät dock via statsägd TV meddela att så inte ska ske ”även om det är en förfrågan från folket”.
Militärkuppen har gett Erdoğan ett motiv att genomföra åtgärder som strider mot demokratins grundvalar. Redan i skrivande stund rapporteras det om att närmare 300 personer har dödats och att flera tusen har gripits till följd av kuppförsöket. Det rapporteras också om att ett stort antal militärer, domare och andra personer inom rättsväsendet sparkats eller frihetsberövats.
Det är en oroväckande utveckling, som knappast kommer att gynna Turkiet eller Erdoğan i längden. Det finns en risk för att våld föder mer våld, och även om Erdoğan säkrade makten den här gången kommer utrensningen av dem som han upplever som sina fiender att skapa mer spänningar.
Det många frågar sig nu, är om EU kan fortsätta att samarbeta med Turkiet. Utrikesminister Margot Wallström (S) menar att samarbetet försvåras om Turkiet fortsätter att inskränka demokratin, men tror ändå att flyktingavtalet mellan EU och Turkiet kommer att kvarstå (Svt 18/7).
Under början av 2000-talet skedde demokratiska framsteg i Turkiet. Militären fick mindre makt och landets ekonomi förbättrades. Men den bärsärkagång som nu sker i Turkiet visar vad Erdoğan är kapabel till. Det måste få ett stopp.
Här gäller det att EU sätter press på Turkiet. EU kan inte acceptera en samarbetspartner som dagligen kränker mänskliga rättigheter.
EU har många gånger blundat för utvecklingen i Turkiet, med förhoppning om att Turkiet ska demokratiseras och närma sig västvärlden. Nu är Turkiets osäkra utveckling något man behöver förhålla sig till.