Under 2000–2014 sökte närmare 28 000 ensamkommande barn och unga asyl i Sverige. 2015 tog Sverige emot drygt 35 000 asylsökande under 18 års ålder. Att säga att Sverige saknade beredskap för att ta emot dem vore en grov underdrift.
Landets HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn är underbemannade och trångbodda. På vissa håll är det betydligt värre än så. Hittills i år har IVO, Inspektionen för vård och omsorg, mottagit 43 Lex Sarah-anmälningar från HVB-boenden (SR 25/7). Det vill säga, de som bedriver verksamheten anser att det råder så pass allvarliga missförhållanden – eller en så stor risk för missförhållanden - att de anser sig förpliktigade att göra en anmälan. Jämfört med förra året har antalet anmälningar närapå fördubblats. Det vittnar om hur pressad situationen har blivit.
I flera uppmärksammade fall har de boende haft psykiska problem eller blivit utsatta för övergrepp av andra asylsökande på hemmet. I Skövde tände en ungdom eld på sig själv, samma sak skedde på ett boende på Gotland. Det har även förekommit fall där äldre ungdomar har våldtagit yngre pojkar.
Det är inte bara de unga som riskerar att fara illa, personalen har också en mycket svår arbetsmiljö. Hot och våld förekommer. Personlarm har blivit allt vanligare och många hem har väktare på plats.
Den 25 januari mördades en 22-årig kvinna som arbetade på ett HVB-hem i Mölndal av en av de boende. Det finns inget som tyder på att något liknande inte kommer att hända igen.
På många HVB-hem råder personalbrist och personalen som finns har inte nödvändigtvis rätt utbildning. Birgitta Hagström, områdeschef på IVO, säger lakoniskt att: ”Man kanske inte har sitt kompetensområde just på hur barn i utsatta situationer kan förväntas reagera.” (SR 29/1). Samtidigt hade det inte varit möjligt att erbjuda boende åt alla ensamkommande utan att sänka kraven gällande sådant som bemanning och personalens kompetens.
På grund av Sveriges förment generösa flyktingpolitik har kommunerna försatts i en situation där de har behövt ta på sig långt mer än de har varit förmögna att hantera. Konsekvenserna av det stora flyktingmottagandet kommer att märkas under lång tid framöver, och inte bara ekonomiskt.
Problemen på Sveriges HVB-hem kommer att ta lång tid att lösa. Barn och unga kommer att fara illa. De kommer att växa upp i en miljö som präglas av oro, där vuxna varken har tid eller möjlighet att tillgodose deras behov eller sätta gränser.
Det ökade antalet Lex Sarah-anmälningar visar åtminstone att systemet fungerar och att många som driver HVB-boenden är villiga att peka ut de många brister som råder. Vetskapen om de allvarliga missförhållanden som råder leder förhoppningsvis till att situationen förbättras, för såväl personal som de boende.