Det var i ungdomsfullmäktige frågan väcktes i en motion, som fick stöd av eleverna på gymnasiet. Motionärerna skriver att de uppmärksammat att elever på gymnasiet är drogpåverkade och att ämnet är omtalat. Bara det påståendet är värt att ta till sig.
Motionen föreslår fler undersökningar på skolor, såsom slumpmässiga tester och kontroller av narkotikahundar, samt obligatorisk undervisning kring droger och dess biverkningar.
Även om förvaltningen ansåg att motionen var besvarad, blev den i fullmäktige återremitterad till kommunstyrelsen för en fördjupad analys. Det är glädjande att vissa frågor från ungdomarnas engagemang får effekt. Narkotika har tveklöst inget på skolorna att göra. Och frågan om droger på gymnasiet har nu uppmärksammats i olika sammanhang. Problemet är således värt att ta på allvar.
Just frågan om slumpmässiga drogtester är dock mångfacetterad och inte helt självklart en lämplig väg framåt i det narkotikapreventiva arbetet.
Det har förekommit påståenden om att det inte är möjligt enligt lagen att utföra slumpmässiga drogtester i skolan. Det är både sant och falskt, och kräver viss nyansering. Sant är att de statliga skolmyndigheterna har varit ambivalenta i frågan och inte särdeles tydliga ut mot skolorna.
Tydlig är däremot JO i sitt yttrande i frågan 2010. JO slår direkt fast att ett påtvingat drogtest i skolan skulle strida mot regeringsformens skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Lika tydlig är JO med att frivilliga test i sammanhanget är tillåtna.
Men frivilligheten måste enligt JO dels vara formaliserad, gärna med underskrift av elev, och förälder till omyndig elev, som intygar att eleven frivilligt ingår i den grupp som kan få lämna drogtester. Dels behöver frivilligheten vara reell, det vill säga att varken skolan, personal eller andra elever pressar eleven till att delta. Vidare behöver eleven tydligt informeras om att testet är frivilligt och får inte heller uppleva sig pressad från något håll att lämna testet.
Hur många elever på gymnasiet är då beredda att frivilligt ingå i denna grupp och frivilligt lämna prov när de blir ombedda? Och hur många vet vad det innebär för den personliga integriteten?
Vid drogtester är urinprov den etablerade metoden, då dessa är medicinskt enklare att lämna samt för att analysen visar eventuella spår avsevärt längre bakåt i tiden. För att vara meningsfullt behöver ett drogtest vara säkert och fritt från manipulation. För ett urinprov innebär det att man blir blottad och bevakad bakom ett glas när man kissar i en mugg.
Valet i skolan står alltså mellan tester som omfattar ganska omfattande integritetskränkning och snällare tester av det symboliska slaget som inte säger så mycket alls. Lägger man till det faktum att testet måste vara helt frivilligt så blir det än mer tveksamt att metoden överhuvudtaget kan ge något resultat.
En tveksamhet som förstärks av det faktum att det inte synes finnas något tydligt stöd i forskningen kring den drogpreventiva nyttan med att införa sådana tester. Och då har vi inte gått in på vilken personal som ska genomföra testningen.
Att narkotikahundar ofta genomsöker skolan är jämförelsevis ett enkelt beslut. Det innebär ett mycket lindrigt integritetsintrång, med tydlig nytta. Andra insatser mot narkotika pågår och ännu fler kan diskuteras. Men slumpmässiga drogtester synes vara en tämligen resurskrävande insats med högst tveksamma effekter.