Det lokala resultatet från Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimatet kom i dagarna. Den visade i stora drag en fortsatt positiv utveckling i Västervik, om än i blygsam hastighet. Kommunens sammanvägda betyg från företagarna ökade marginellt och når upp till rikssnittet för första gången sedan 2017. Under den senaste femårsperioden har utvecklingen varit positiv på nästan varje område.
”Som vanligt” får Västervik höga betyg avseende tryggheten och låga betyg avseende infrastruktur och kommunikationer. Tryggheten kommer sannolikt fortsätta vara hög jämfört med större städer, men samtidigt kan just detta värde i undersökningen snabbt förändras den dag ungdomsstöket eskalerar eller våra närliggande städers problem med gängkriminalitet kommer hit. Och även om det inte är omöjligt att på lång sikt förbättra kommunikationerna så är det sannolikt i mittenskiktet man hittar de områden som går att påverka i ett kortare perspektiv.
De områden i undersökningen som förbättrats mest i Västervik de senaste fem åren är ”mobilnät och bredband”, ”information till företagen”, samt ”upphandling”. Man får anta att det speglar en ambitionshöjning från kommunen på senare år och att det visar att det går att påverka företagsklimatet. Och även om Västervik generellt får högre resultat än rikssnittet på områden som kommunens service, dialog, bemötande och attityder, så är det nog ändå inom detta breda område som kommunen har störst möjlighet att förbättra resultaten ytterligare.
Bottenskiktets områden upphandling, och kommunal konkurrens har rört sig i rätt riktning, men det finns uppenbarligen en del kvar att göra, vilket inte synes som en omöjlig uppgift om viljan finns hos kommunen. Även området "tillgång på kompetens" kan kommunen påverka i viss mån, genom att göra vad man kan för att utbildningsutbudet ska matcha efterfrågan hos arbetsgivarna.
Är undersökningen relevant då? Viss kritik mot undersökningen har förekommit genom åren, även på denna ledarsida. Med en svarsfrekvens som brukar vara på runt 50 procent och ett hundratal som svarar varje år kan man fråga sig om den är representativ. Dessutom finns det tecken på att svaren påverkas av vad som är på tapeten för tillfället och hur debatten låter i olika frågor. Det gör att man kan fundera över om undersökningen illustrerar ett faktiskt företagsklimat eller mest hur debatten kring detta förs lokalt.
Därför är den andra nyheten från Svenskt Näringsliv intressant. De har analyserat alla undersökningar sedan starten år 2002 och jämfört med faktisk tillväxt av jobb i varje kommun, och hittat ett samband däremellan. Mer exakt hittades ett samband mellan en ökning av det sammanvägda resultatet och en ökad jobbtillväxt året därefter.
Man ska komma ihåg att undersökningen av företagsklimatet inte är själva företagsklimatet. Facit får vi först i efterhand genom verkliga siffror kring tillväxt i antalet jobb och företag samt hur företagens omsättning och vinster utvecklas.
Men eftersom man konstaterat ett generellt samband mellan undersökningens resultat och faktisk jobbtillväxt så kan den fungera som en form av referenspunkt för att se att kommunens arbete går åt rätt håll.
Och det kan behövas i en kommun som likt Västervik har ambitionen att förbättra sitt företagsklimat och som har en tillväxt- och näringslivsstrategi med målsättningen att höja tillväxten bland företagen. Det gäller inte minst när kommunen styrs av en koalition som leds av moderaterna, vilka gick till val på att skapa 1000 nya jobb i kommunen.