Statsminister Stefan Löfven (S) har i en debattartikel (DN 19/3) varnat för påverkansoperationer riktade mot Sverige och det kommande valet. Regeringen har vidtagit viktiga åtgärder, och kommer att förstärka dem, för att rusta landet mot olika former av hot mot vår demokrati.
Tre åtgärder lyfts fram särskilt. Säkerhetspolisen, Säpo, kommer att utbilda partierna om riskerna med dataintrång och liknande sätt att plantera och sprida vilseledande information. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska öka mediernas medvetenhet om cybersäkerhet. Säpo ska gå igenom hotbilden inför valrörelsen med riksdagspartierna.
Det är mycket bra att regeringen tar cybersäkerhet och påverkansoperationer riktade mot svenska intressen på allvar. För det finns anledning: I princip dagligen kommer nya uppgifter från USA om olika former av rysk inblandning i den amerikanska politiken. Vi måste dra lärdom av USA.
Sverige stärker därför cyberförsvaret genom ökade uppdrag och anslag till Försvarets radioanstalt, FRA, vars tekniska kunnande och förmåga redan är i framkant. Vidare tar MSB plats jämsides med elva andra länder i Natos centrum för strategisk kommunikation, Stratcom, som har till uppgift att forska om påverkanskampanjer och desinformation. Allt detta är både bra och nödvändigt.
Det nya medielandskapet där många får sina nyheter huvudsakligen från sociala medier ökar dock mottagligheten för falska nyheter och propaganda. Att höja medvetenheten om hur vi påverkas och i vilka syften är naturligtvis bra men det reser också frågan om hur det är ställt med medborgarnas kritiska tänkande.
Det finns anledning att misstänka att den svenska skolans bristande uppskattning av faktakunskaper ökat mottagligheten för propaganda. Särskilt när propagandan når en i form av flera alternativa förklaringar till ett skede eller svar på en faktafråga. Om fakta är vad man kommer fram till genom att ”diskutera i små grupper” kombinerat med en obstinat inställning till auktoriteter så ligger det nära till hands att rata expertisens förklaringar till förmån för någon okänd kommentator på nätet. Källkritik är inte samma sak som att rata experter.
För demokratins bestånd är det viktigt att skolan lyckas förmedla både vetenskapligt fastställda kunskaper såväl som ett kritiskt tänkande. Ett stort ansvar vilar också på politiker och media för att vinnlägga sig om att inte tillskriva politiker och debattörer åsikter de inte står för. En valrörelse kan lätt förgiftas genom att missförstånd, felsägningar och olika påståenden med tveksam sanningshalt förmedlas för att väcka uppmärksamhet eller driva opinion.
Valet år 2018 kommer att visa hur mottagligt Sverige är för eventuella påverkansoperationer såtillvida att vi kommer att få se i vilken utsträckning politiker, media och väljare är villiga att låta sig manipuleras. I slutänden är det inte Säpo eller FRA som avgör om demokratin fungerar utan om enskilda individer har viljan och förmågan att genomskåda påverkanskampanjer.