Det har genom åren satts upp många hinder för människors företagssamhet. Konsekvenserna diskuteras dagligen. Även om sambandet inte alltid är klart för de som skapar hindren. En svag tillväxt, ett begränsat skatteunderlag, landsbygdens avbefolkning, ett lågt företagande och begränsande attityder kring företagande är följder av en allt för tung byråkrati.
När företagssamhet inte lönar sig – när friheten att skapa sina egna intäkter och sin egen lycka stryps av byråkratin – blir medborgarnas attityder därefter. Människor utan anställning fokuserar på bidrag. Glesbygden fokuserar på landsbygdsstöd. Näringar som håller på att gå under av tyngden från byråkratin fokuserar på stöd från stat och EU. Inget annat är att vänta när möjligheten att leva på sin egen verksamhet begränsas allt mer.
På detta vis lever den allt större byråkratin och det allt större fokuset på omhändertagande i symbios. Samtidigt förväntas allt färre medborgare försörja allt fler. Det kan bara leda till ett fattigare samhälle. Med mindre frihet, sämre livsmöjligheter och en begränsad levnadsstandard.
Det fina i kråksången är att utvecklingen går att bryta. Lyfter man bort de konstruerade hindren för att människor ska kunna leva på sina idéer, sin egendom och sina ansträngningar ökar företagsamheten och välståndet med den.
Många begränsningar kommer ifrån Stockholm. Men mycket kan vi påverka lokalt. Det försöker Harald Hjalmarsson och den moderata fullmäktigegruppen göra med tre olika förslag, vilka förtjänar att få genomslag i kommunen.
Ett förslag är att företagare som planerar att starta eller utöka en verksamhet i kommunen erbjuds ett inledande möte - ett ”dukat bord” - där tjänstemän från berörda myndigheter och förvaltningar finns samlade. Det uttalade syftet med förslaget är ökad service och tydlighet mot företagare. Men en minst lika god effekt är sannolikt ökad förståelse hos tjänstemännen för den samlade regelmängdens konsekvenser på företagsamheten.
Den andra förslaget är att inrätta en företagslots – en samordnande kontakt inom kommunen med uppdrag att underlätta för företagaren och snabba på kommunens service och handläggning. Även detta förslag skulle kunna bidra till en ökad förståelsen för företagares villkor hos kommunens tjänstemän.
Det tredje förslaget är att inrätta ett näringslivsråd, bestående av representanter från kommun och näringsliv, i syfte att vara rådgivande till kommunstyrelsen. För att vara effektiv bör ett sådant bestå av såväl politiker som högre tjänstemän, och även kunna vara rådgivande till övriga kommunala nämnder.
Frågan om företagsklimatet är en gemensam angelägenhet och behöver därför ha en tydlig plats i beslutsprocesserna hos kommunens politiker och tjänstemän. Den rör hur vi kan leva i – och av – vår bygd. Och fortsätta leva ett fritt och rikt liv i småstaden eller på landbygden, utan att snegla mot mer tättbefolkade platser. Hjalmarssons förslag skulle innebära tre små steg i den riktningen.