Sverige når snart 10 000 döda. I Norge understiger det totala antalet döda i pandemin ännu 500. Skillnaderna verkar inte handla om kvalitet på sjukvård eller äldreomsorg. Andelen döda i Norge som bott på vårdboende är till och med högre än i Sverige, rapporterar SR (12/1).
Vad som i stället skiljer är strategierna som våra olika regeringar valde för att bekämpa pandemin. Det blir tydligt om vi backar bandet till slutet av mars 2020. Då intervjuades statsepidemiolog Anders Tegnell av norska VG (25/3–20). Norge hade precis stängt gränserna och inlett en månadslång lockdown där bland annat skolorna var stängda. I Sverige nöjde man sig med allmänna rekommendationer om försiktighet för riskgrupper, samt stopp för evenemang med mer än 500 deltagare. Den norska reportern frågade Tegnell om de svenska myndigheterna inte gjorde Sverige till en försökskanin, då man i motsats till andra länder valde att inte stänga ned samhället.
Tegnell svarade att det tvärtom var Norge som var försökskaninen. Sådana tilltag som att stänga landsgränser och skolor hade ingen verkan, menade statsepidemiologen. Det skulle bara leda till depression och arbetslöshet. Tegnell sa också att Norge och Sverige till slut skulle komma att ha ungefär samma dödlighet i pandemin.
Verkligheten har åtminstone hittills visat sig bli en annan. Redan vid tiden för Norges första lockdown fick Sverige en dödlighet som var fem gånger högre än Norges. Skillnaden har sedan bara ökat. I Norge menar expertisen att förklaringen ligger i det resoluta agerandet med lockdownen i våras, den bromsade samhällsspridningen.
Om Norge och Sverige var två försökskaniner har alltså den ena kaninen kommit betydligt bättre ur experimentet än den andra.
I början av pandemin var det många i Sverige som menade att vi skulle bli det skolboksexempel som andra skulle ta efter. Men nu är det alltså Sverige som tar efter Norge. Skillnaderna mellan våra länder minskar något i och med att Sverige antagit den nya pandemilagen.
Dock är skillnaderna i hanteringen av covid-19 ännu stora. Efter julhelgens ökade smitta skärper till exempel Norge åter gränsbevakningen och karantänsinsatserna. Norska hemvärnssoldater vaktar enligt Jämtlandsposten (12/1) vänligt men bestämt ”Svenskegrensen”.
Pandemin är förstås inte slut och exemplen Danmark och Belgien visar att utvecklingen snabbt kan förändras till det sämre. Men vi får hoppas att Tegnell får lika fel om Norge som han har haft om en hel del annat, och att vårt broderland verkligen undkommer så lindrigt som det går.
Kanske finns det också ännu chans att lära oss mer av Norge. Den norska regeringen har till skillnad från den svenska inte delegerat viktiga strategiska vägval till någon myndighet. Exemplet Norge visar därför på betydelsen av ett politiskt ledarskap som vågar fatta beslut.