Ledartexten om kommunalrådets förkärlek till tävlingar såsom Årets stadskärna samtidigt som han och Socialdemokraterna nedvärderar undersökningar av näringslivsklimatet har fått reaktioner. Inte från kommunalrådet eller Socialdemokraterna, utan från Västervik Framåt som ansvarar för arbetet med tävlingen. Helt i enlighet med trenden att tjänstemän svarar på frågor som riktar sig till politiker.
Västervik Framåt har bland annat fört fram invändningen att beslutet om att försöka bli Årets stadskärna inte var ett politiskt beslut, utan kom ifrån näringslivet. Det är sant att Västervik Framåt arbetar nära och i samråd med näringslivet. Det är mycket positivt och däri ligger också en stor del av bolagets existensberättigande i frågor om utveckling och näringsliv.
Det är även utmärkt att företrädare för näringslivet värdesätter arbetet med citysamverkan, såsom i fredagens debattinlägg. Men är det något som är oumbärligt för privata företagare så är det rågången mellan privata och offentliga pengar. Utan den skiljelinjen saknas förutsättningar att kunna bedriva privata verksamheter överhuvudtaget. Det gäller även artikelförfattarnas egna verksamheter.
I aktieboken för Västervik Framåt framkommer att kommunen är majoritetsägare, framför allt via Västerviks Utvecklingscentrum. De har därmed möjlighet att ha all makt över bolaget. Att kommunen väljer att inte ta den makten i styrelserbetet, vilket må vara klokt, gör dem inte fria från politiskt ansvar för verksamheten.
Vidare finansieras verksamheten i Västervik Framåt till tre fjärdedelar av kommunen, enligt offentlig marknadsdata. Det vill säga med skattemedel. Genom att vara den överlägset största kunden påverkar kommunen verksamhetens inriktning. Och genom att skattebetalarna står för 75 procent av omsättningen finns all anledning att utkräva politiskt ansvar för verksamheten.
Västervik Framåts uppdrag åt kommunen har stegvis ökat genom åren. Närmare en procent av kommunens budget går nu till bolaget. I dagarna kom beskedet att de även tar över ansvaret för Tillväxtdagen, en aktivitet kommunen också bidrar till.
Det finns alltså flera goda skäl till att ur medborgarnas och skattebetalarnas perspektiv granska verksamheten. Och granska hur politikerna ställer sig till den. Precis som vilken skattefinansierad kommunal verksamhet som helst.
Avseende att deltaga i Årets stadskärna så var även kommunen med i beslutet. Åtminstone enligt senaste numret av magasinet Västervik 365 (vilken produceras av Västervik Framåt). Enligt bolagets årsredovisning ingår arbetet med cityutveckling och stadskärnan i den ordinarie verksamheten, vilken huvudsakligen finansieras av kommunen.
Även projektverksamheten finansieras till viss del av kommunen. I undantagsfall kan man tänka sig att enskilda projekt finansieras helt fritt från skattemedel. Här finns en principiell skillnad och sådana projekt är mindre relevanta att granska ur ett skattebetalarperspektiv. För att skilja ur dessa vore det därför av värde att Västervik Framåt redovisar en separat lista för dessa projekt.
Åter till grundfrågan. Hur vi ser på näringslivsklimatet och vilka insatser för att förbättra det som bör prioriteras är i högsta grad en politisk fråga. Såsom den nu aktuella näringslivsstrategin. Det finns skäl att återkomma till den saken.