Flera socialchefer har pekat på problemet att föräldrar ofta säger nej till insatser som erbjuds och rekommenderas (TT 28/9). För SVT (17/11) berättar Mehdi Adnan Mossa, före detta ungdomskriminell, om hur hans föräldrar inte visste vad han gjorde utanför hemmet. En bidragande faktor var i det fallet att de vuxna inte förstod svenska, och därför inte kunde läsa breven från socialtjänsten och polisen.
Den lösning som många förespråkar, och som utreds av Socialstyrelsen, är bättre möjligheter att driva igenom insatser oavsett vad föräldrarna tycker. Men det får inte glömmas bort att föräldrarna bär det yttersta ansvaret för sina barn – något som för inte så länge sedan var självklart. Föräldrar har både ansvar och möjlighet att stoppa en kriminell bana innan deras barn blir ett ärende hos socialtjänsten eller polisen.
Ansvaret gäller alla föräldrar, men i vissa fall är det uppenbart att de vuxna snarare är en del av orsaken till problemet. Det kan handla om föräldrar som själva är kriminella eller har andra bekymmer som gör att de inte tar sitt ansvar. Men långt ifrån alla unga brottslingar har sådana föräldrar.
Anders Ljungberg, enhetschef på socialtjänsten i Skövde, berättar för SLA (3/10) om föräldrar som vägrar se problemen, som står fast vid att barnet inte har gjort något fel eller att det blivit felaktigt dömt. Detta gäller alltså även utanför storstäderna, där problemet med ungdomskriminalitet inte är lika utbrett. Det kan även vara en närmast medveten strategi för kriminella ungdomar att uppföra sig i hemmet för att föräldrarna inte ska tro på rapporter om kriminalitet. Mehdi Adnan Mossa beskriver till exempel för SVT att han ”var en mus i hemmet men ett lejon där ute”.
Hur får man föräldrar att ta större ansvar för att deras barn inte dras in i kriminalitet? Det är knappast en enkel fråga. Inte ens en lång utredning lär kunna hitta en träffande reglering för just det. Men det betyder inte att vi ska sluta göra det vi kan för att nå fram till så många föräldrar som möjligt.
Därför har det också betydelse vad styrande politiker säger – om de betonar föräldrarnas eget ansvar för sina barn eller inte. Här har framförallt Moderaterna varit tydligt. I partiets nya idéprogram poängteras att det grundläggande ansvaret för barnen aldrig kan överlåtas till det offentliga. Den uppfattningen stöds också av statsminister Stefan Löfven (S), som under partiledardebatten i riksdagen tidigare i höst sade att föräldrar har ett ansvar att sätta gränser.
Det kommer alltid att finnas föräldrar som inte tar ansvar för sina barn. Men om utgångspunkten är att föräldraansvaret gäller lär åtminstone några fler kriminella banor kunna stoppas på ett tidigt stadium.