Vart tog borgerligheten vägen

På måndagen var det Moderaternas dag i Almedalen. Men ledarskribenten frågar sig om partiet glömt sitt borgerliga uppdrag.

På måndagen var det Moderaternas dag i Almedalen. Men ledarskribenten frågar sig om partiet glömt sitt borgerliga uppdrag.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ledare2019-07-02 04:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

En glad Ulf Kristersson tog plats framför journalisterna och läste ur Moderaternas evangelium för en socialdemokratisk enhetsstat. Den svenska modellen och jobben hotas av elbrist. Nya våldsdåd. Integrationsproblemen skär genom alla samhällsområden. Sammanhållningen är i fara.

Naturligtvis finns det svar. Enligt Moderaterna handlar det i mycket hög grad om att satsa på integration; samhället ska ställas om så att det drar åt det hållet. Nu betonas behovet av uppstyrd samhällsorientering för nyanlända, kommunerna ska utgå från nationella kursplaner så att alla nyanlända får samma kunskaper och värderingar. Här nämns rätt till abort, respekt för homosexuella och jämställdhet. Tydliga allmänsvenska politiska signalord. Naturligt i Sverige, men inte unikt för Moderaterna.

Vidare ett språkpaket, obligatorisk språkförskola för nyanlända barn och självklarheter som att den som går SFI också kan förväntas lära sig språket och att det därför bör vara ett krav för att få permanent uppehållstillstånd, PUT. Som en rimlig konsekvens bör man heller inte ha automatisk rätt till tolk när man fått PUT. Ytterligare en nyhet är att ”Elevens val” i skolan ska avskaffas, i vart fall för dem som inte klarar kärnämnena. Dessa undervisningstimmar ska läggas på de ämnen som eleven inte klarar av.

Dessa och ett antal andra förändringar, som var för sig kan vara motiverade, håller på att göra något med samhällskroppen. Det finns en risk att borgerligheten, där Moderaterna är det centrala partiet, håller på att tappa något.

Borgerlig politik handlar inte bara om lag och rätt, försvar, fri ekonomi, god utbildning, jämställdhet och integration. Där ryms det icke-konforma, det som inte följer dagspolitikens mall. Här finns bildning, excellens, kultur, goda seder och uppfostran, dygd och ära, rätt till en fri tro utan politisk inblandning och mycket mer. När den centrala borgerliga aktören inte längre talar om dessa värden och vikten av att de får finnas så finns risk att samhället slätas ut till en grå identisk massa. Bakom knuten väntar då en radikal omsvängning av samhället till en enhetsstat.

De reformer som nu genomförs i integrationens namn bär denna prägel. Den naturliga pluraliteten där mångfald ger medborgarna handlingens och tankens frihet är satt under tryck. Borgerligheten får aldrig glömma att uppdraget inte är att skapa ett samhälle utifrån socialdemokratins principer bara för att den rörelsen varit statsbärande under en stor del av efterkrigstiden och att det är okontroversiellt att nämna dess värderingar som svenska. De är en del av Sverige men de är inte Sverige. Sverige är större än så.

För Moderaterna är också risken stor att om partiet överger borgerlighetens pluralistiska färger i integrationspolitikens namn så kommer någon annan rörelse att ta upp facklan och på sikt bli borgerlighetens centrala punkt. Det behöver inte bli så, men det kräver att blicken inte fastnar vid rökpelarna från brinnande bilar utan också förmår att samtidigt se målen vid horisonten.