Det befintliga kommunstyret, med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet förlorar sin majoritet. I teorin skulle de kunna fortsätta att försöka styra kommunen i minoritet. Att regera vidare oavsett valresultat är något av ett signum för Socialdemokraterna. Men att regera vidare med den befintliga koalitionen i kommunen, som om inget hade hänt, kan vara väl svårsmält för väljarna. Väljarna har rört sig från den styrande koalitionen, och från de stora partierna, i riktning högerut och mot mindre partier i opposition.
Vill det gamla styret fortsätta i majoritet behöver ytterligare ett eller flera partier ansluta sig till koalitionen. Socialdemokraterna skulle då kunna söka stöd hos Vänsterpartiet. Det skulle bli ett styre med tydlig slagsida åt vänster och sannolikt göra det svårare att locka till sig andra partier från mitten och höger. Och det minskar sannolikheten att Centerpartiet vill sitta kvar i en sådan koalition.
Enligt den preliminära mandatfördelningen skulle det heller inte räcka med Vänsterpartiet utan också Socialisterna skulle krävas för att nå majoritet åt vänster. Det gör denna lösning än mer osannolik.
Större möjlighet synes Socialdemokraterna ha att locka över partier från andra hållet. Närmast till hands ligger Liberalerna och Westerwikspartiet. Båda två krävs för att nå majoritet. Det skulle bli en bred koalition, som skulle kunna bli svårstyrd. Men också ha ett värde i och med att de nya partierna måste få utrymme med sina profilfrågor såsom demokrati, skola, kultur och kommunala bolag.
Ett annat alternativ, som alltid hänger i luften, är ett renodlat S&M-styre. De får tillsammans egen majoritet. Några sådana planer har dock inte dessa partier meddelat väljarna innan valet. Och det finns en aversion mot en sådan lösning hos stora delar av väljarkåren. Dessutom har väljarna aktivt rört sig bort från dessa partier i valet. Om de klamrar sig fast vid varandra för att behålla makten lär det inte falla väljarna i smaken och det riskerar att ytterligare sänka partiernas valresultat i nästa val.
Bäst ur ett borgerligt perspektiv vore ett styre med allianspartierna och eventuellt Westerwikspartiet. Det kan ske i majoritet om de söker stöd hos Sverigedemokraterna. Det synes dock osannolikt då flera allianspartier uteslutit en sådan lösning. Kvar står alternativet att regera i minoritet. Och söka stöd i enskilda frågor där stödet går att finna. Det borde vara ett attraktivt alternativ för dessa partier.
Man ska komma ihåg att minoritetsstyren numera är väl beprövade i kommunerna. Och att erfarenheterna talar för en lika god styrning som att styra med en majoritet. Det finns dessutom fördelar med att tvingas stöta och blöta olika alternativ mot varandra och föra en öppen debatt i sakfrågor.
Det besynnerliga just nu är att en borgerlig allians knappt nämns som ett alternativ. Centern och Socialdemokraterna flörtar öppet med varandra. Kommunalråd Kronståhl talar om en mittenkoalition. Ett borgerligt styre nämns pliktskyldigt som ett alternativ, utan att någon egentligen synes förespråka det. Så låg är alltså allianspartiernas tilltro till ett samarbete. Man måste fråga sig varför. Och vad som krävs för att borgerligheten åter ska bli en kraft i kommunpolitiken.
Det finns viktiga frågor att ställa. När det talas om ett styre som, trots valresultatet, baseras på det gamla styret är frågan hur de tagit till sig av väljarnas budskap. Vad ska bli annorlunda denna gång? Och om de borgerliga partierna inte vill försöka styra tillsammans behöver väljarna få reda på varför.