I ett seminarium i Almedalen med namnet Påverkan valet 2018 - vilka är riskerna? diskuterades hur motståndskraftig media och den svenska väljarkåren är för ryktesspridning, desinformation och otillbörlig valpåverkan.
Frågan är inte obefogad. Ryssland blir allt mer engagerad i andra länders utveckling. Säpo har inför valet varnat för påverkansoperationer och elektroniska angrepp från andra stater, och uppmanar allmänheten till källkritik.
Om man ska försöka sammanfatta Säpo:s budskap och diskussionen under seminariet så finns inte skäl att tro att valets utgång kommer att påverkas av främmande makt. Men att enskilda frågor kan påverkas. Och att det finns skäl till oro och vaksamhet.
Hos befolkningen finns ett problem att påståenden och artiklar med okänd avsändare sprids vidare på nätet såsom sanningar. Även hos media finns en problematisk tendens att utan att ifrågasätta repetera påståenden med låg sanningshalt. Ofta utnyttjas medias välvilliga försök att hålla sig neutrala genom att lägga sig mittemellan två parter. Eller att låta två parter få uttala sig med samma självklarhet. Även när den ena tillhör en oberoende grupp för fredsövervakning och den andra är utrikesminister i Ryssland. Det leder till att bilden av verkligheten riskerar att bli snedvriden för nyhetskonsumenten.
Okunskapen är fortfarande relativt stor för hur påverkan sker. Utöver rena trollfabriker som producerar och sprider påhittade nyheter sker en stor del av påverkan genom automatiserade konton på sociala medier.
Och som Patrik Oksanen, politisk redaktör och profilerad säkerhetspolitisk skribent, poängterar under seminariet: Påverkan från främmande makt är inte så enkelt som att påverka valets utgång eller enskilda frågor. Det handlar om geopolitik. Målet är att skapa osäkerhet kring fakta. Och att få bilden av Sverige och dess demokratiska öppenhet att bli ifrågasatt inifrån. Så att andra stater och befolkningar ska bli lite mindre intresserade av att följa efter oss i en demokratisk utveckling.
Bland närvarande representanter för public service fanns en ödmjuk självkritik. Exempel gavs hur ett meddelande på Twitter på egen hand kan generera nyhetsinslag. Som i sin tur sprids vidare i fler medier. Oksanen varnade för vad han kallade ”rewrite-sjukan”, det vill säga den allt vanligare form av journalistik som i princip skriver av innehållet i ett inslag hos en annan nyhetsproducent. Han vill se en ”fet röd varningstext” för varje rewrite-artikel som visar för läsarna att artikeln bara återupprepar ett budskap utan att ha en uppfattning om källorna. Det skulle ge bättre kvalitet i fakta och minska ryktesspridning i media.
Det är en tilltalande tanke. Och skulle på köpet även vara positivt för de primära nyhetsproducenterna. Inte minst för de lokalredaktioner ute i landet, såsom denna tidning, som genom journalistisk grovarbete producerar nyheter som ofta sprids vidare till riksnyheter utan ersättning för arbetet. Varning för rewrite - för demokratins och lokaljournalistikens överlevnad.