Värna yttrandefriheten

Sårbara. Svenska tidningar är alltför känsliga för angrepp utifrån.

Sårbara. Svenska tidningar är alltför känsliga för angrepp utifrån.

Foto: Bertil Ericson / TT

Ledare2016-03-22 06:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Under lördagskvällen släckte många ljuset för att uppmärksamma Earth hour. Flera av Sveriges stora tidningars mediesidor släcktes också ner under kvällen och natten. Men det skedde inte som en klimatmanifestation. Tidningar som Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladets internetsidor stängdes av på grund av en överbelastningsattack.

Det är i skrivande stund osäkert vem som ligger bakom attacken, eller varför den skedde. Men mycket tyder på att det är Ryssland som ligger bakom attacken. Samtidigt som attacken ökade exempelvis datortrafiken från Ryssland kraftigt.

Så sent om förra veckan (17/3) meddelade Säpo att Ryssland ligger bakom många elektroniska angrepp mot Sverige. Myndigheter och universitet har varit särskilt utsatta. Attackerna kan ses som en del i en rad angrepp som skett från ryskt håll mot Sverige. Oavsett detta är det allvarligt när angreppet sker mot det fria ordet.

Yttrandefrihet och tryckfrihet är lätt att ta för givet. Men det är ingenting självklart, inte i andra länder och inte i Sverige heller. Även här har folk straffats med döden för att ha spridit tryckta skrifter. Johan Henrik Schönheit lemlästades och brändes år 1766 för att ha tryckt och spridit ”förgripliga skrifter”.

Det sker från olika håll systematiska försök att styra informationen som sprids, förvanska informationen från media och tysta journalister och skribenter. Det kan ske genom att exempelvis sprida hat och hot mot journalister, att medier kontrolleras av stater som till exempel i Ryssland samt genom spridande av falsk information på internet, men också via brev som delas ut i brevlådor. Det gäller att vara rakryggad som journalist och skribent och att vara källkritisk som läsare.

Syftet bakom helgens dåd är inte självklart. Men det finns många länder och organisationer som vill skapa en känsla av otrygghet, att det inte går att lita på de etablerade tidningarnas information. Enligt Säpos varningar handlar mycket av de ryska destabiliseringskampanjerna om att sprida förvrängda och förvanskade budskap till allmänheten. Genom sociala medier kan man på det sättet sprida åtskilliga andra bilder av verkligheten.

Våra tidningar är viktiga förmedlare av information. Det vore därför ett stort bakslag för Sverige om man inte kan lita på att informationen når fram. När internetsidor som är viktiga för demokratin inte fungerar behöver det säkerställas att informationen ändå kan nå ut. Informationskanalerna måste säkras trots angrepp från yttre makt.

Den nya sortens krigföring sker inte enbart mot militära mål. Att skapa otrygghet är en del av modern strategi. Genom välkoordinerade angrepp kan opinionen och de politiska beslutsfattarna påverkas.

Yttrandefriheten har diskuterats flitigt de senaste åren. I dessa tider behöver fokus ligga på att stärka yttrande- och tryckfriheten.