Värna vetenskapen

Motion. Det är bra att röra på sig, men det skyddar inte mot alla former av cancer.

Motion. Det är bra att röra på sig, men det skyddar inte mot alla former av cancer.

Foto: Jessica Gow / TT

Ledare2016-04-08 06:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Cancerfondens nya kampanj ”Nej till cancer” leder på många sätt fel. Det går inte att välja bort cancer. Cancer kan ju drabba även den som lever ett hälsosamt liv med motion, bra kost och som avstår från rökning och alkohol.

Cancerfondens kampanj utmanar man alla att säga nej till ”biffen, cigaretterna, soffan, alkoholen och solen mitt på dagen”. Samtidigt visar forskningen att vem som drabbas beror till stor del på ärftlighet.

Cancerfonden påstår förvisso inte att all cancer kan motverkas genom att motionera mera och avstå cigaretterna. Men genom att driva en sådan kampanj begår man flera misstag. För det första handlar det om att man framställer det som att det går att säga nej till Cancer genom att leva rätt, vilket inte stämmer. För det andra riskerar en sådan kampanj leda till ett skuldbeläggande av alla som drabbas av cancer, då man framställer det som att det går att säga nej till cancer genom att leva hälsosamt.

För det tredje så blandar cancerfonden samman saker som inte gör någon större reell skillnad, ”biffen”, med beteenden som skulle kunna leda till färre sjuka, ”cigaretterna”. Cancerfonden har stor trovärdighet. Den bör därför arbeta mer med att nå ut med den evidensbaserade forskningen. Inte mindre.

En hälsosam livsstil, exempelvis att äta rätt, är bra på många sätt. Men tilltron till olika dieter kan gå för långt. Läkare varnar om att lchf-dieten, med lågt intag av kolhydrater och högt intag av fett, inte är bra för barn med typ 1 diabetes. På internet sprids ändå uppgifter om fördelarna med att ge diabetessjuka barn lchf-kost.

Överläkare Gun Forsander vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, berättar i Sveriges Radio (6/4), att hon träffat många föräldrar som gett barn med diabetes en lchf-kost, trots att läkare avråder. Hon säger att det ibland känns som att det som står på nätet har större genomslagskraft än det som förmedlas på diabetesmottagningarna.

Ett exempel på skepsisen mot vetenskap hos många lchf-anhängare visade sig när Lisa Söderström, nybliven doktor i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet, skulle disputera. Söderström visar att ett högt energiintag av fett leder till framtida risk för undernäring. På internet påstods hon bland annat vara köpt av sockerindustrin och hennes resultat påstods vara falska. Det slutade med att säkerhetspersonal behövde närvara under hennes disputation (Sveriges Radio 7/4). När forskare får ta emot hot och kränkningar riskerar vetenskapen att hämmas.

Många tilltalas av snabba lösningar på stora problem. Men oavsett om det gäller cancer eller diabetes finns inga mirakelkurer. Att en del tror mer vad som står på internet än vad expertisen säger visar på vidden av problemet. Det är just därför det särskilt viktigt att starka aktörer som Cancerfonden fortsätter att sprida strikt evidensbaserad forskning utan att snegla åt vad som är gångbart på internet.