I Finland minskas antalet tingsrätter från 27 till 20 meddelar den sannfinländska justitieministern Jari Lindström. Tingsrätterna som dras in ligger på platser med en hög andel svensktalande. Tingsrätterna i bland annat Karleby, Hyvinge, Kemi, Raseborg och Borgå läggs ned.
Det ligger i linje med Sannfinländarnas politik. Men i tvåspråkiga områden är det särskilt viktigt att även den svenskspråkiga minoritetens rättigheter tillgodoses. Reformen innebär en förlust av myndighetsservice på svenska genom att de tingsrätter som bäst kan garantera svenskspråkig service lägga ned.
För att trygga den svenskspråkiga befolkningens rättigheter ska ett antal språkdomartjänster tillsättas i tingsrätterna. Men språkfrågan handlar inte enbart om att domaren ska förstå vad en person säger. Kontakter med tingsrätten och ombuden för frågor eller stöd försvåras också.
Många är rädda att samma misstag som tidigare gjorts med nödcentralerna i Finland ska upprepas. Genom att nödcentralen flyttats från svenskspråkiga till finskspråkiga områden har verksamheten gått från att ha varit tvåspråkig till att mer eller mindre bli helt finskspråkig. Det riskerar att folk i nöd inte ska bli förstådda när de behöver hjälp.
Sannfinländarna har aktivt arbetat mot det svenska språkets ställning i Finland. Partiet vill minska svenskundervisningen i grundskolan. Sannfinländarna benämner undervisningen som ”tvångssvenska”. I Finland kallas finlandsvenskarna ofta för ”en av världens mest privilegierade minoriteter”. Trots det minskar andelen finländare med svenska som modersmål, nu ligger andelen på mellan fem och sex procent.
Svenska folkpartiet är det parti i Finland som starkast värnat minoriteters rättigheter och svenska språkets ställning. Sedan 1979 har partiet suttit i regeringsställning, fram till 2015 när Sannfinländarna kom in i regeringen.
Sedan dess har svenska språkets ställning i Finland tappat fäste i de officiella institutionerna. Sverige bör utreda hur man kan garantera att finlandsvenskar med svenska som modersmål kan fortsätta använda sitt språk. Det kan handla om att rent praktiskt hjälpa finlandsvenskarna genom att se över hur de kan garanteras att få tala och lära sig sitt modersmål. Ålänningarna räknas genom en överenskommelse in i svenskkvoten vid ansökan till högskolor i Sverige, vilket innebär att de kan vidareutbilda sig i Sverige. Samma arrangemang för att ge möjlighet till svensk högskoleutbildning för alla finlandsvenskar bör övervägas. För att långsiktigt stärka svenskans ställning kan Sverige exempelvis finansiera professorsstolar i svenska språket.
När en minoritetsbefolknings möjligheter att göra sig förstådda i nödlägen och inom rättsväsendet försämras måste åtgärder sättas in. De hatkampanjer som sker mot svenska språket behöver upphöra och minoritetsspråken säkras. Det är dags för Sveriges regering och riksdag att uppmärksamma språksituationen i Finland.