Varierande attityder till kommunens företagsklimat

Svenskt Näringsliv släppte i veckan de lokala resultaten av årets undersökning om företagsklimatet.

I Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet finns en del intressanta skillnader mellan företagares och politikers svar, slår ledarskribenten fast.

I Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet finns en del intressanta skillnader mellan företagares och politikers svar, slår ledarskribenten fast.

Foto: Karin Hertz

Ledare2023-05-27 07:00
Detta är en ledarkrönika. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Det är svårt att hitta något häpnadsväckande i resultaten för Västerviks del, men några intressanta detaljer går att hitta om man skrapar lite på ytan. Västerviks totalbetyg ligger mycket nära genomsnittet i landet. Och intressant nog följer kommunen landet i utvecklingen över tid. Bortsett från åren 2018 till 2020, då betygen blev lite lägre i kommunen, så ligger vi nästan exakt på genomsnittsnivå för varje uppmätt år.

Även när vi tittar på varje område var för sig så ligger vi nära genomsnittet i landet. Det är endast områdena konkurrens från kommunala verksamheter och kommunikationer som avviker avsevärt från genomsnittet. Intressant i sig självt så klart, och ger en fingervisning om vad som faktiskt är sämre här än på andra platser.

Om vi tittar på hur siffrorna rört sig i den senaste undersökningen så hittar man inte heller där några uppseendeväckande resultat. Det enda område som rört sig mer än 0,1 betygssteg (på skalan 1-6) är kommunikationerna. Intressant nog åt det positiva hållet, vilket synes lite svårt att förklara med objektiva förändringar i kommunikationerna.

undefined
I Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet finns en del intressanta skillnader mellan företagares och politikers svar, slår ledarskribenten fast.

Ett mer intressant område att reflektera över är skillnaden mellan politikernas svar och företagarnas. På de flesta områden ligger företagarnas och politikernas bild relativt nära varandra. Och på grund av det låga antalet svarande politiker är det vanskligt att dra några definitiva slutsatser om dessa områden. Men på tre områden skiljer sig svaren hur som helst lite mer åt. Dels ger politikerna högre betyg på politikers attityder än vad företagarna gör. Och ännu mer skiljer sig betygen avseende tjänstemännens attityder. Företagarna anser att tjänstemännens attityder är (ännu) sämre än politikernas attityder. Medan politikerna tycker att tjänstemännens attityder är (ännu) bättre än politikernas egna attityder.

Vidare skiljer sig svaren relativt mycket åt avseende konkurrens från kommunala verksamheter och upphandling, områden där politikerna är avsevärt mer positiva än företagarna.  

Det går att fundera över orsakerna, och även om siffrorna är en smula osäkra så är det intressant att notera områden där de två grupperna tycker så olika. Har man olika verklighetsuppfattning eller värderingar på ett område riskerar man att tala förbi varandra. Siffrorna ger en signal på vilka områden där diskussionen behöver fortsätta och fördjupas.

Det finns några svagheter inbyggda i dessa undersökningar. Dels är antalet svar, ett hundratal företagare, så pass lågt att statistiken blir lite osäker. Antalet svarande politiker ger ännu större osäkerhet. Endast 27 politiker, inte ens hälften av fullmäktiges ledamöter har bemödat sig med att svara på enkäten. Det borde kunna bli en bättring på området för att bättre förstå eventuella skillnader mellan politiker och företagare.

En annan svaghet är att attityderna som mäts inte nödvändigtvis representerar en objektiv verklighet. Det går i sammanhanget att konstatera att andelen medlemsföretag bland dem som svarat i Svenskt Näringslivs undersökning är 100 procent i Västervik. Det finns en risk att attityder och resultat i undersökningen bekräftar varandra och gör förändringar en smula trögrörliga.

undefined
Jakob Styrenius, ledarskribent VT.

En undersökning som görs på ett annat sätt är Löpande insikt. Den mäter attityder från företagare som haft ett ärende, såsom bygglov eller livsmedelskontroll, hos kommunen under året. Det kan ge en mer direkt feedback på hur berörda företagare upplever kommunens myndighetsutövande. Här har kommunens siffror gått i positiv riktning de senaste åren, vilket de också varit pigga på att berätta om.

Siffror från Företagsklimatet synes bekräfta bilden av att kommunen ligger bra till på området. Samtidigt motsvarar detta endast en liten del av vad undersökningen Företagsklimatet innehåller. Det är bra att företagets vardag mäts på olika sätt, men den ena undersökningar kan inte ersätta den andra. Dessutom finns skäl att få mer kunskap om området upphandlingar från undersökningen Löpande insikt.  

Att det emellanåt är svårtolkat betyder inte att vi inte ska fortsätta försöka. Vi bör fortsätta att mäta, analysera och förstå företagens behov så mycket som möjligt. Att siffrorna visar att vi ligger i linje med landet betyder inte att det inte finns mer att göra.

Oavsett attityder finns goda skäl att hela tiden hålla ögonen på den önskade riktningen – att kommunen ska stå i vägen för företaget så lite som möjligt.