Man snurrar omkring i en diskussion som aldrig leder framåt. Det spelar ingen roll att man motbevisar varje påstående var för sig. Svaret blir oftast att ”det är ändå så här, för att...” - och så kommer det ett nytt påstående med begränsad koppling till verkligheten. Ofta rör sig diskussionen som i en cirkel och man kommer snart tillbaka där man började. Den fundamentaliska tankevärlden har ett begränsat antal grundantagande som bygger på varandra och bildar ett egen snäv föreställningsvärld.
Så är det ofta i diskussionen kring en södra infart. Förespråkare till projektet hoppar mellan olika argument. Trots att varje argument motbevisas hoppar man bara vidare. ”Det behövs ändå en södra infart”, är snart det enda argumentet som finns kvar. Och det uttalas av många kommunpolitiker med en självklarhet som om det inte kunde ifrågasättas.
Härom året började kommunens förtroendevalda tala om att den södra infarten skulle bekostas med kommunala medel. Sedan dess har ledarsidan gått igenom argumenten för projektet. Och vederlagt dem. Problemen man vill lösa med en södra infart går att lösa på annat sätt. I vissa fall är det inget reellt, utan bara ett inbillat, problem. Argumenten kantas dessutom av motsägelsefulla politiska beslut och märkliga tjänstemannayttranden.
Hela den här historien började med argumentet om farligt gods. Och politiker som beställer en riskanalys som visade att det var större risk att dö av att spela fotboll än av en olycka med farligt gods. Eftersom riskanalysen inte visade några oacceptabla risker så beställer man ett yttrande, vilket förvränger riskanalysens slutsatser. Och därefter bestämmer politikerna att man ska arbeta vidare med en södra infart. En ledare om detta kan man läsa här.
Ett annat vanligt argument är att det behövs en till infart ifall det blir stopp på den befintliga. Men räddningstjänsten konstaterar att det är extremt osannolikt att staden skulle behövs utrymmas på kort tid och att en utrymningsväg därför inte är aktuell. Dessutom konstaterar räddningstjänsten att en alternativ utryckningsväg är möjlig att skapa för någon miljon kronor - några promille av kostnaden för en södra infart. Trots detta ändras inte kommunens risk- och säkerhetsanalys, vilken hävdar att det behövs en södra infart av utryckningsskäl. Och trots detta yttrar sig räddningschefen - i ett bländande cirkelresonemang - att en alternativ utryckningsväg inte är aktuell att bygga eftersom det ändå planeras en södra infart. Vilket också blir politikernas åsikt. Om det kan man läsa i en ledare här.
Det belastade trafikflödet runt infarten är ett ytterligare argument för en södra infart. Förstudien till projektet från 2010 går igenom ett antal möjliga åtgärder för att förbättra flödet i och runt infarten. Men eftersom det ändå inte löser problemen som uppstår om det blir totalstopp på infarten lämnas dessa åtgärder därhän.
Trafikbelastningen i city är ytterligare ett argument för en södra infart. Men det skulle kunna åtgärdas med en serie mindre åtgärder. Såsom att enkelrikta Hamngatan, vilket en utredning från samhällsbyggnadsenheten kommit fram till. Men istället beslutar politikerna, efter tjänstemännens förslag, att skjuta på denna åtgärd tills södra infarten blir verklighet.
Tidsvinsten och samhällsekonomiska vinster har varit ett återkommande argument. Men efter förändringar i den planerade vägsträckningen är tidsvinsten minimal. Och med ökade kostnader raderas samhällsvinsten, utefter den utredning som gjordes ett antal år tidigare. En ledare om detta går att läsa här. Kommunalråd Kronståhls kommentar till detta är att han har hört att infarten ändå är samhällsekonomiskt lönsam.
Alla sätt att komma undan fakta är tydligen tillåtna. Eftersom det ändå behövs en södra infart. Gång på gång bordlägger eller avslår politikermajoriteten alla åtgärder som skulle lösa problemen istället för en södra infart. Det är inte bara fundamentalistiskt. Det är att betrakta som politiskt sabotage. Man hindrar aktivt en positiv utveckling av kommunen. Tillsammans skulle alla dessa separata åtgärder löst ett antal problem och kostat en bråkdel av vad en södra infart kommer att göra. Hanteringen bidrar inte bara till ett storslaget slöseri utan påverkar även allmänhetens förtroende till det offentliga. Varför beter sig kommunens företrädare så här? Är det tjänstemän eller politiker som driver frågan framåt?
Utan tvekan finns en övertygelse hos många politiker att den södra infarten behövs. Den här typen av fundamentalism är inte ondsint. Bara intellektuellt begränsande. Och leder till dåliga beslut. Men det förklarar inte allt. Någon eller några personer har uppenbart drivit på frågan. Det vittnar alla motsägelser om. Och två kommunalråd har drivit frågan framåt. En hel del talar för att det hela är ett renodlat politiskt projekt. Här ringer det en del varningsklockor, från tidigare avslöjanden av hur ärenden hanterats i kommunen. Nu måste varje politiker rannsaka sig. Vad kan jag lära av historien? Tycker jag att en sådan här hantering av ärendet är acceptabel? Vad vet jag egentligen om södra infarten och vad har jag bara fått presenterat för mig?
Över allt annat hänger frågan varför man bestämt sig för att det behövs en ytterligare infart till varje pris. Frågan är fortfarande obesvarad. Tar man till sig av fakta och fortfarande vill driva projektet vidare så vill man helt enkelt bränna av pengarna. Kanske för att ”utveckla hamnen och de södra stadsdelarna”, vilket var ett av skälen som nämndes när frågan drogs igång av politikerna. Det är ett tecken på att allt det här kan vara ett gigantiskt och feltänkt ”tillväxtprojekt” som politikerna tappat kontrollen över.
Om inte politikerna tar kontrollen över frågan innan valdagen kan väljarna göra det. Och bespara sig själva stora summor pengar. I valrörelsen har det blivit vanligt att partierna villkorar en södra infart med statligt stöd. Men inte med några tydliga beloppsgränser. Tydligast är Vänsterpartiet och Socialisterna som säger blankt nej till att spendera kommunens pengar. Kristdemokraterna har sagt nej till att den största delen kommer från kommunen. Även Westerwikspartiet och Tjustpartiet är skeptiska. Det finns fortfarande tid för tydliga besked i valrörelsen.
Här kommer ett råd. Rösta inte på ett parti som vill lägga kommunens pengar på en södra infart. Ett sådant parti är inte värd din röst och dina pengar.