Handlade det om de radikala förändringarna som genomfördes på 1980-talet? Eller var det frukten av en utveckling som pågått under lång tid?
Skoldebattören Rolf Ekelund varnade nyligen för att romantisera det förflutna. I en debattartikel i Läraren (9/3) skriver han att det ”Det blåser högervindar i svensk skoldebatt”. Som exempel lyfter han längtan efter läroböcker i stället för på digitala resurser och på katederundervisning i stället för ”processorienterat arbete”. Detta är enligt Ekelund tecken på att högern vill vrida klockan tillbaka, och han frågar retoriskt hur långt tillbaka i tiden de vill gå.
Som varnande exempel lyfter Ekelund fram filmen Hets från 1944 av Alf Sjöberg; mest berömd för Stig Järrels rolltolkning av latinläraren Caligula. Ekelund ser i filmen bevis för en svensk skola där eleverna till varje pris skulle kuvas och lära sig lyda överheten, där rabblande av faktakunskaper premierades och där saker som analys och självständigt tänkande var satt på undantag. Att Sverige kunde få en väldigt välfungerande skola på 1980-talet menar Ekelund mer berodde på de nydanande idéer som infördes i och med Lgr 80.
En helt annan bild ges av forskarna Magnus Henrekson och Johan Wennström i nyss utkomna boken ”Dumbing Down – The Crisis of Quality and Equity in a Once-Great School System”, som finns tillgänglig på nätet.
De tar också filmen Hets och Stig Järrels rolltolkning av latinläraren Caligula som utgångspunkt. Men de menar att det var film ämnad att provocera och att den ger en missvisande bild av lärarrollen i 1900-talets svenska skola.
Henreksson och Wennström pekar på att de idéer som präglade lärarutbildningen i Sverige länge hade varit humanistiska och liberala. Mer specifikt präglades synen på läraren av den så kallade Herbart-Zillerismen.
Läraren skulle i olika steg väcka intresse och hjälpa med till med inlärning med målet att eleven skulle kunna applicera de nya kunskaperna. Eleverna sågs som individer med olika behov och förutsättningar. Det var en positiv syn på barnet där läraren gavs en viktig och aktiv roll.
Läraryrkets status var hög i 1900-talets svenska samhälle. Staten lade kraft på att rekrytera de bästa studenterna och att noggrant pröva vilka som var lämpliga. Bland annat fick lärarkandidater göra provlektioner och vid anställningar lades stor vikt vid lärarens vandel. I samhället fanns en förväntan på läraren som en mönstermedborgare.
Så när svensk skola maxpresterar på 1980-talet är det i stor utsträckning tack vare den goda utbildningstradition som vuxit fram under nästan ett århundrade. Ett fantastiskt arv som snart skulle komma att raseras. Bland annat just genom de radikala idéer som fanns i Lgr 80.