Nästan sju av tio svenskar vill återinföra värnplikten i någon form, enligt en undersökning från DN/Ipsos (4/1). David Ahlin, opinionschef på Ipsos, säger att debatten om försvarets problem att hitta personal kan ha påverkat opinionen. Idag lider försvaret brist på soldater, sjömän och gruppbefäl.
Under hösten tillsatte försvarsminister Peter Hultqvist (S) en utredning om försvarets personalförsörjning, där ett återinförande av värnplikten ska ses över. Någon omfattande värnplikt kommer troligtvis inte att föreslås. När värnplikten avskaffades år 2009 var det enbart 5 000 personer som gjorde värnplikten.
Men att återinföra värnplikten skulle innebära en stor förändring för försvaret. Det skulle vara kostsamt att återskaffa allt material som försvaret gjort sig av med, samt att på nytt inrätta infrastrukturen kring värnplikten.
Värnpliktförespråkare hävdar ofta att det nya systemet, yrkesförsvaret, har blivit dyrare än planerat. Det innebär dock inte att en återinförd värnplikt skulle bli mindre kostsamt, då man år efter år behöver lära upp nya värnpliktiga och anordna repövningar för att hålla kunskaperna aktuella.
Det finns argument för värnplikt. Men många av argumenten faller, då en allmän värnplikt ändå enbart skulle omfatta en liten del av en ålderskull. Värnplikten skulle inte leda till någon skillnad gällande svenskarnas känsla för ansvar för Sveriges försvar.
Ett gott argument för att införa värnplikten är att försvaret skulle få de mest kompetenta personerna, vilket varit ett problem sedan värnplikten avskaffades. Men för att få tag på de mest lämpade är det snarare allmän mönstring som krävs, inte allmän värnplikt. Personer utan intresse av att arbeta för försvaret är kanske heller inte de mest lämpade att göra det. Innan man väljer att återinföra värnplikten bör mindre ingripande förslag undersökas.
Ett skäl till att försvaret har svårt att hitta folk är de låga ersättningarna. Försvaret konkurrerar om arbetskraften med andra arbetsgivare som har bättre villkor. Försvaret måste kunna konkurrera löne- och förmånsmässigt med andra arbetsplatser. Även om många trivs inom försvaret med kollegor och arbetsuppgifter, och har ett meningsfullt och viktigt arbete finns skäl att välja andra arbetsplatser. Att arbeta inom försvaret kräver ofta många resor inom landet. Under utlandstjänstgöring är man borta från vänner och familj i månader och arbetet innebär stora risker. Om lönen då dessutom också är lägre än i andra yrken blir personalbristen högst begriplig.
Försvarsåtgärder bör utgå från vad som ger det bästa resultatet. Det finns få anledningar att tro att en återinförd värnplikt skulle innebära detta. Förbättrade villkor bör vara en första åtgärd för att säkra personalförsörjningen inom försvaret. Om det då visar sig att det inte är möjligt att fylla upp förbanden kan allmän mönstring och begränsad värnplikt vara ett rimligt nästa steg. Men det vore dumdristigt att inte pröva det nya systemet under mer verklighetsanpassade former först.