I senaste förtroendebarometern svarade 56 procent av de tillfrågade att de hade mycket eller ganska högt förtroende för radio och tv. Som jämförelse svarade bara 36 procent att de hade mycket eller ganska högt förtroende för dagspressen.
Förtroendet har dessutom ökat något under pandemiåren. Det verkar alltså fortfarande som att människor tyr sig till traditionella media när det händer oroande saker i omvärlden. Därför kommer förtroendet också med stort ansvar. Public service-bolagen måste vakta och förvalta det förtroende som byggts upp under lång tid.
En besvärande detalj är att förtroendet enligt samma undersökning är ojämnt fördelat i befolkningen. Till exempel har 86 procent av Miljöpartiets väljare ganska högt eller högt förtroende för public service, men bara 47 procent av Moderaternas. Mer än vad tredje tillfrågad upplever att SR:s och SVT:s nyhetsrapportering har ett vänsterperspektiv. Bara 2 respektive 3 procent upplever att den är till höger.
Mot den bakgrunden är avslöjandena om hur Sveriges Radios redaktioner översatt Ebba Busch (KD) beklämmande. Det var Radio Swedens kurdiska, arabiska och somaliska sändningar som översatte ”islamister” med ”muslimer”. I en bildtext på SR:s somaliska artikel stod det "KD:s partiledare Ebba anklagar polisen för att de inte dödade många muslimer". Det här borde stuckit i ögonen på många men Sveriges Radio upptäckte inte felen själva, utan dessa avslöjades av journalisten Ghiath Al Bitar.
Sveriges Radio har efter kritiken rättat översättningarna. Men man menar att det inte fanns något uppsåt till felen och skyller på att ansvariga chefer inte kunnat kontrollera vad som står på främmande språk och hänvisar till att man ser nu över rutiner och anställer fler arbetsledare.
Någonstans skaver förklaringarna. Skillnaden mellan islamist och muslim är viktig också på språken som talas i Mellanöstern. Det är helt enkelt svårt att tro att felskrivningarna skulle vara slump och inte misstänka att den enkla förklaringen är att de som arbetat med texterna inte gillar Ebba Busch och hennes politik och därför ville påverka lyssnarna i samma riktning. Både rapporteringen och hanteringen faller in i bilden av public service som vänstervridet.
Ett annat aktuellt exempel inom ett helt annat område är att Granskningsnämnden nu fällt SVT:s dokumentärserie Slaget om Skogen för sakfel på tre olika områden. Serien hade anmälts av flera tittare för att vara osaklig och driva kampanj mot svenskt skogsbruk. Frågan om skogsbruket är infekterad och polariserad. Man kunde ha förväntat sig att SVT skulle ha ansträngt sig mer för att inte uppfattas som partiska.
De enskilda exemplen kan vara små men det är alltid åt vänster det lutar. Inte konstigt att väljare med andra sympatier då tappar förtroendet. Stör inte detta SVT:s och SR:s chefer?