Två av dessa ledamöter sitter dessutom i partiledningen. Denna flagga lägger ett löjets skimmer över Nooshi Dadgostars ambition att på riktigt utmana S.
Flaggan i fråga tillhör den kurdiska organisationen PKK, terrorklassad redan på 80-talet – av Olof Palmes regering. Att dessa riksdagsledamöter väljer just denna flagga för att uttrycka sin solidaritet med Kurdistan är så olämpligt att det nästan ligger något tragikomiskt över det. Det påminner om ungdomsförbund när de är som allra värst, men denna gång gestaltas denna tonårsradikalitet av fullt vuxna människor. Vuxna människor som dessutom besitter mycket makt och förtroende i kraft av deras ämbeten.
Även om dessa riksdagsledamöter – Daniel Riazat, Momodou Malcolm Jallow och Lorena Delgado Varas – hävdar att de har stöd för denna ”aktion” från partiet i övrigt verkar det finnas frågetecken. Partiledare Dadgostar har vägrat att kommentera händelsen överhuvudtaget. Möjligen är det så att Dadgostar förstår hur barnsligt detta agerande är, och helst vill glömma att det någonsin skett.
Men aktionen sker inte i ett vakuum. Vänsterpartiet har sedan länge varit solidariskt med PKK. De har fattat kongressbeslut om att gruppen inte längre bör vara terrorklassad. Det har för övrigt också V:s systerparti i Finland, Vänsterförbundet. Det anses inte ett kontroversiellt ställningstagande på vänsterkanten. Så det är antagligen sant att dessa riksdagsledamöter finner stöd för deras agerande, åtminstone i de egna leden. Möjligen är detta stöd också anledningen att Dadgostar inte tar avstånd, eftersom hon då skulle förlora sina medlemmars förtroende.
Likväl behöver ett avståndstagande ske. Särskilt eftersom V kräver att få ingå i nästa regering vid rödgrön valvinst. Hur ska en regering, som antagligen kommer att vara den som slutför vår Natoprocess, kunna ha dessa pubertalradikaler som medlemmar? Återigen, både Jallow och Varas sitter i V:s partistyrelse. Riazat är partiets utbildningspolitiska talesperson. Nog för att V alltid varit emot Natomedlemskap, och antagligen inte har några problem med att försvåra processen genom utspel likt detta, men det bådar illa för landet om högt uppsatta partiföreträdare likt dessa ska tillåtas sätta käppar i hjulet för säkerhetspolitiken som sådan. Turkiet kan fortfarande avstå från att få vår Natoansökan ratificerad av sitt parlament, vilket alla inblandade givetvis är väl medvetna om.
Oavsett valresultat i september får vi hoppas att Magdalena Andersson disciplinerar sitt vänsterblock. Väljarna förtjänar bättre än dessa ovärdiga ledamöter i sin regering. Det var illa nog när lika aktivistiska Miljöpartiet befann sig i regeringsställning. Som det ser ut nu riskerar vi minst ett till sådant parti i Rosenbad till höst.