Chefsorganisationen Ledarnas gren för chefer inom privata tjänstebranscher (LPT) har frågat sina medlemmar hur de ser på rekrytering av nyanlända. Hälften av medlemmarna ser direkta fördelar med att anställa nyanlända. Många lyfter att det är bra för det egna företaget liksom för hela Sverige att ta ansvar för integrationen.
Sverige har stora behov av att få den nya arbetskraften i jobb. Många kommuner kommer att få det tufft ekonomiskt när det statliga etableringsstödet löper ut och kostnaden för de nyanländas försörjning i stället lämpas över på kommunerna. Därför är det positivt att många chefer inom privata tjänstebranscher såsom städ, bevakning, restaurang, it, finans, telekom och bemanning ser positivt på att anställa nyanlända.
Men cheferna ser också en rad utmaningar. Åtta av tio ser språkhinder som en utmaning i någon grad och nära sju av tio chefer medger också att de själva har otillräcklig kunskap om regler och byråkrati (Dagens Industri 26/6).
Chefernas svar är inte förvånande. De flesta som driver företag inom någon av nämnda sektorer är inte experter på arbetsmarknadsregler utan lägger sin tid på att se till att företaget går bra och på att följa redan befintliga regler. Även om många arbetsgivare vill ta ett större ansvar för integrationen kommer inte nyanlända få några jobb om det är för krångligt och dyrt att anställa.
I den rödgröna regeringens världsbild är det företagens fel om integrationen inte fungerar. Man saknar alltså insikt i hur det är att vara företagare. När statsminister Stefan Löfven (S) under Sverige Tillsammans-jippot i höstas presenterade ett förslag som innebar att företag som tar emot över 100 nyanlända ska få bättre kontakt med arbetsförmedlingen tydliggjordes socialdemokratins bristande förståelse för små företags förutsättningar att bidra till integrationen.
Finanspolitiska rådet har för regeringen påtalat vikten av att införa konkreta mål för olika grupper, i stället för ett mål som regeringens om lägst arbetslöshet inom EU till 2020, vilket inte kommer att nås.
När Centerpartiet föreslog att arbetsgivare borde ha möjlighet att ge lägre löner för nyanlända utan arbetslivserfarenhet på svensk arbetsmarknad kallades detta för apartheid av socialdemokratiska opinionsbildare. Men oavsett vad man tycker om Centerpartiets förslag är det dags för regeringen att titta på vad man kan göra för enskilda grupper som står utanför arbetsmarknaden och vad som håller dem från att få jobb. Det måste gå att göra utan att bli utsatt för glåpord.
Svaret behöver inte alltid vara att införa olika stöd utan att införa enkla och för företagen lättöverskådliga regler, förbättra svenskautbildningen och se till att det finns yrkesutbildningar inom områden som kommer att kräva arbetskraft framöver. Sveriges tidigare utrikesminister, Carl Bildt (M), lyfter i en gästledare i Svenska Dagbladet programmering för invandrare, PFI, som en potentiell framtidssatsning.
Mer fokus på vad arbetsgivarna vill ha behövs för att fler nyanlända ska kunna få sitt första arbete.