Partisekreteraren Gunnar Strömmer (M) beskrev det som ett tydligt skifte i svensk straffrätt, när han presenterade partistyrelsens förslag till partiets arbetsstämma. Budskapet var att det behövs en ny brottsbalk med ett annat synsätt på samhällsskydd och brottsoffer. Det är ett välkommet initiativ från M av flera skäl.
Den nuvarande brottsbalken fyller 60 år nästa år och är i dag föråldrad, även om den historiskt sett har tjänat oss väl. Det huvudsakliga problemet är att lagstiftningen återspeglar dåtidens kriminalitet och syn på straff. Utgångspunkten vid dess tillkomst var att fängelse som straff skulle undvikas i möjligaste mån och att fokus ska ligga på gärningsmannens rehabilitering, inte samhällets behov av skydd eller brottsoffrets upprättelse.
Samtidigt har brottsligheten blivit allt grövre och gängen har i dag ett våldskapital som saknar motstycke i modern tid. Den grova brottsligheten drabbar hela samhället och hotar människors trygghet och frihet. Lagstiftaren har försökt lösa detta genom att justera lagstiftningen i marginalen. Brottsbalken har ändrats inte mindre än 133 gånger de senaste 20 åren.
Därför föreslår M nu en fullständig och genomgripande översyn av hela strafflagstiftningen, med utgångspunkten att straffen ska spegla brottens allvar.
Trots att politiker, inte minst sittande regering, ofta skryter om skärpta straff så brukar det röra sig om höjningar av maxstraffet, vilket i praktiken sällan leder till högre fängelsestraff eftersom domstolen i sin straffmätning sällan kommer upp i maximistraff. Nu säger M uttryckligen att det vill höja minimistraffen.
Utöver detta föreslås bland annat att mängdrabatten avskaffas, att huvudregeln att fängelse ska undvikas tas bort och att återfall i princip alltid ska leda till fängelse och ett högre straff. Därtill vill M att förvaringsstraff införs för samhällsfarliga brottslingar, vilket innebär att utgångspunkten ska vara att ingen frigivning ska ske om det finns stor risk för återfall i allvarlig brottslighet.
Dessa förslag omkullkastar hela den grund som nuvarande brottsbalk bygger på. Det är en tydlig giv mot en mer modern syn på brott, dess klandervärdhet och står dessutom i proportion till den grova brottsligheten som kryper sig allt närmare människors vardag.
Kriminella som förlorat sin frihet kan inte utsätta andra för livsfara. Därför lär fler bakom lås och bom under en längre tid vara den bästa brottsförebyggande åtgärden, givet den situationen vi befinner oss i dag.
Som Moderaternas första vice ordförande Elisabeth Svantesson sade under pressträffen är den bästa liberala reformen att vi kan leva i frihet. Därför är Moderaternas initiativ mer än välkommet. Antingen kompromissar vi med hederliga människors frihet eller berövar kriminella deras. Valet däremellan borde vara självklart.