En saklig och opolitisk utredning är nödvändig för att det offentliga ska kunna lära inför kommande kriser.
Det var ursprungligen statsministern som föreslog en kommission med uppdrag att utreda Sveriges hantering av coronapandemin. Men frågan togs snabbt över av oppositionen som krävde att den skulle tillsättas snarast och vara politiskt oberoende. Något som från socialdemokratiskt håll ofta har uppfattats som rent taktikspel.
På Dala-Demokratens ledarsida oroar sig Göran Greider för att frågan politiseras (26/6). Medan Aftonbladets chefredaktör Anders Lindberg tror att syftet är att ”sätta dit” Socialdemokraterna (Aftonbladet, 1/6). För att förhindra ”politiska poänger” avfärdar Lindeberg Moderaternas krav på att kommissionen ska ledas av oberoende tjänstemän, till förmån för före detta politiker. Logiken är inte glasklar.
På tisdagen (30/6) presenterade slutligen statsministern kommissionen. Stefan Löfven verkar ha hörsammat oppositionens krav på oberoende då den kommer ledas av Mats Melin, tidigare chefsjustitieombudsman och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen. De sex till åtta övriga ledamöterna ska komma från områden som vård, nationalekonomi, etik och krishantering. Utredningen ska vara klar senast i februari 2022, med två delrapporter i november 2020 respektive oktober 2021.
Att kommissionens ledamöter kommer vara opolitiska är välkommet. Granskningen är nödvändig för Sveriges fortsatta krisarbete och måste därför ske utan politiska skygglappar. Sådana utredningar har, som Moderaternas partiledare Ulf Kristersson har lyft fram (SR, 28/6), tidigare nått goda resultat, till exempel efter tsunamikatastrofen 2004.
Det är också viktigt att arbetet kommer igång så snart som möjligt. Även om det kan verka vettigare att vänta ut krisen vet vi inte när den kommer ta slut. Tvärtom är risken påtaglig att smittan kommer vara med oss under lång tid framöver.
Eftersom människor kommer fortsätta smittas och fler lär dö behöver vi lära oss vad vi kan, i synnerhet som det finns en rädsla för att pandemin ska återkommer i flera smittvågor. Det finns också en risk för spridning av nya sjukdomar. Så sent som i tisdags varnade forskare i Kina för en ny form av svininfluensa (SVT, 30/6).
Enligt direktiven ska granskningen också vara mycket bred för att täcka såväl regeringens och myndigheternas åtgärdsarbete som regioners och kommuners sjukvård och omsorg. Särskild tyngd läggs vid äldreomsorgen som ska vara huvudfokus vid den första delredovisningen i höst.
Offentlig sektor har inte samma konkurrenstryck på innovation och förbättringsarbete som finns på den fria marknaden. Men det innebär inte att vi ska ge upp ambitionen att välfärdsstaten ska vara en lärande organisation. Det kräver externa granskningar i synnerhet i en kris som denna med så stora konsekvenser för ekonomin, sjukvården och, inte minst, människors liv.